..av Mohsin Hamid
En bok som bör läsas av alla
Den handlar om Lahore pojken Changez som ges möjlighet att utbilda sig vid Princeton.
Han tar examen som en av de bästa i sin klass. Han rekryteras till ett toppföretag som endast anställer de bästa.
Han lever det perfekta drömlivet fram till tvillingtornens fall. Han skriker inte, han är inte ledsen, inte ens förvånad- han ler och fylls av en värme inifrån som inte går att beskriva.
Folk börjar se honom med misstänksamhet och han får allt svårare att fokusera på jobbet och sitt liv och frågor som; vem är jag, var hör jag hemma dyker ständigt upp i hans tankar.
Han hör inte hemma i New York trots att han älskar den staden. Han här inte direkt hemma i Lahore heller. Hans många år utomlands har format honom till en annan människa än den som lämnade Paktistan för universitetsstudier i USA.
Man får följa Changez genom Princeton, genom toppföretaget, hans djupa förälskelse i den amerikanska Erica, hans fall på företaget och slutligen hans hemkomst till Lahore som han inser är den plats han hör hemma.
Mot slutet av boken kom jag på mig själv med att tänka "men allt detta är enbart lögn. Klart att folk från såna länder bara ljuger". Men herregud var har jag fått de tankarna från och detta är ju trots allt "bara en bok". Men det som Changez upplever i boken kunde lika gärna vara vilken man somhelst från mellanöstern eller ngn av muslimskt börd.
Tar vi muslimer som ett folk som talar mindre sanning än andra? Men religion och etnisk tillhörighet är inte samma sak. Varför delar vi då in muslimer i denna kategori?
Att vara muslim har blivit förenad med någonting dumt och fel och jag kan sätta mina tro på Gud när jag säger att om du säger att du är muslim så är det ingen som reagerar positivt på det. Ingenting sägs rakt ut men de negativa tankarna finns där.
Mer än en miljard människor som har islam som sin religion får axla bördan av några få personers dåliga beslut.
måndag, september 01, 2008
Hur mkt är en människa värd??
Kan man sätta ett pris på en person? Bör man göra det?
Tydligen så kan man och det görs-av landstingen i den dagliga kontakten med patienterna.
För att en patient ska få den vård den verkligen behöver måste hon/han genomgå en lång vänteprocess.
Jag förstår inte riktigt vad det är landstinget håller på med när man förvägrar patienten den vård de verkligen behöver. Man vrider och vänder på varenda krona och det är patienten som får betala högsta priset.
För ett tag sen fick jag beskedet att jag hade en infektion i min livmoder som troligen kommer påverka mina chanser att en dag bli mor. Jag skickades hem med lite medicin och trodde i min naiva föreställning av hur läkare är; att denne skulle höra av sig till mig och fråga huruvida medicinen hade verkat, om jag var orolig nervös, hade frågor mm. Men icke.
Jag trodde att jag skulle få lite info om vrf jag fått denna infektion och om det kan återkomma.
Men inget av det fick jag.
Min yngsta syster har skolios. Landstingets bidrag till hennes onda rygg är den årliga röntgenkontrollen och vid ett enda tillfälle rabatterade skor hos ortopeden.
Ingen sjukgymnastik får hon. Inga gymnastikövningar. Inga regelbundna besök hos doktorn.
Vid 20-års ålder kommer hon vara puckelryggig för landstinget vägrar ta sitt ansvar och kosta på henne den vård hon behöver.
En kompis till mig har haft diverse problem. Hon sökte sig utomlands och fick där utomordentlig hjälp.
Kanske är alternativet att söka sig utomlands. Kanske ska man vända sig till privata läkare för att få den vård man behöver och har rätt till. Kanske man måste vara förbannad och otrevlig för att den vård man har rätt till ska komma igång.
Men så ska det inte behöva vara. Alla har rätt till vård. En riktig grundlig vård där läkaren följer sin patient från första till sista steget.
Allt som är privatägd är mot allt det jag står för, men när det privata tycks vara det sista alternativet vad gör man då??
Tydligen så kan man och det görs-av landstingen i den dagliga kontakten med patienterna.
För att en patient ska få den vård den verkligen behöver måste hon/han genomgå en lång vänteprocess.
Jag förstår inte riktigt vad det är landstinget håller på med när man förvägrar patienten den vård de verkligen behöver. Man vrider och vänder på varenda krona och det är patienten som får betala högsta priset.
För ett tag sen fick jag beskedet att jag hade en infektion i min livmoder som troligen kommer påverka mina chanser att en dag bli mor. Jag skickades hem med lite medicin och trodde i min naiva föreställning av hur läkare är; att denne skulle höra av sig till mig och fråga huruvida medicinen hade verkat, om jag var orolig nervös, hade frågor mm. Men icke.
Jag trodde att jag skulle få lite info om vrf jag fått denna infektion och om det kan återkomma.
Men inget av det fick jag.
Min yngsta syster har skolios. Landstingets bidrag till hennes onda rygg är den årliga röntgenkontrollen och vid ett enda tillfälle rabatterade skor hos ortopeden.
Ingen sjukgymnastik får hon. Inga gymnastikövningar. Inga regelbundna besök hos doktorn.
Vid 20-års ålder kommer hon vara puckelryggig för landstinget vägrar ta sitt ansvar och kosta på henne den vård hon behöver.
En kompis till mig har haft diverse problem. Hon sökte sig utomlands och fick där utomordentlig hjälp.
Kanske är alternativet att söka sig utomlands. Kanske ska man vända sig till privata läkare för att få den vård man behöver och har rätt till. Kanske man måste vara förbannad och otrevlig för att den vård man har rätt till ska komma igång.
Men så ska det inte behöva vara. Alla har rätt till vård. En riktig grundlig vård där läkaren följer sin patient från första till sista steget.
Allt som är privatägd är mot allt det jag står för, men när det privata tycks vara det sista alternativet vad gör man då??
lördag, augusti 30, 2008
söndag, augusti 10, 2008
Pratade med två kollegor
om vad som skulle hända om vi i Sverige en dag helt plötsligt skulle förbjudas att leva det liv vi lever idag.
Att kvinnor skulle tvingas inomhus och till strikt klädsel där inget annat än ansiktet får synas. Där det bestäms när man får vara ute och vad man får göra och inte göra. Där alla krogar och pubar skulle portas igen. Alla radiokanaler och tv-kanaler skulle läggas ner. Där vi vare sig vi tror eller inte måste be vid en viss tidpunkt varje dag annars riskerar vi att straffas.
FRA-lagen inskränker är väldigt allvarlig och en oerhörd inskränkning på vår frihet och integritet. Men förutom politiker hur många av oss har egentligen orkat engagera oss och visa vår ogillande för denna lag?
Vad skulle hända? Skulle vi stå passiva eller skulle vi kämpa för vår frihet? Skulle vi vara beredda att betala med våra liv för friheten? Är svensken passiv eller aktiv? Är vår frihet värd att kämpas för? Skulle svensken först då kanske verkligen inse och förstå allvaret och smärtan i att aldrig mer kunna återvända till sitt hem-för att man har varit beredd att betala med sitt liv för att uppnå FRIHET. Jag tror tyvärr att svensken är ganska så passiv. Även jag själv, tyvärr.
Så vackert det smakar men priset är så bittert
Att kvinnor skulle tvingas inomhus och till strikt klädsel där inget annat än ansiktet får synas. Där det bestäms när man får vara ute och vad man får göra och inte göra. Där alla krogar och pubar skulle portas igen. Alla radiokanaler och tv-kanaler skulle läggas ner. Där vi vare sig vi tror eller inte måste be vid en viss tidpunkt varje dag annars riskerar vi att straffas.
FRA-lagen inskränker är väldigt allvarlig och en oerhörd inskränkning på vår frihet och integritet. Men förutom politiker hur många av oss har egentligen orkat engagera oss och visa vår ogillande för denna lag?
Vad skulle hända? Skulle vi stå passiva eller skulle vi kämpa för vår frihet? Skulle vi vara beredda att betala med våra liv för friheten? Är svensken passiv eller aktiv? Är vår frihet värd att kämpas för? Skulle svensken först då kanske verkligen inse och förstå allvaret och smärtan i att aldrig mer kunna återvända till sitt hem-för att man har varit beredd att betala med sitt liv för att uppnå FRIHET. Jag tror tyvärr att svensken är ganska så passiv. Även jag själv, tyvärr.
Så vackert det smakar men priset är så bittert
Människor och djur lika mycket värda?
Nej, det tycker jag inte.
Djurplågeri, pälskappa och allt det där djurens vänner protesterar mot är väl jättebra. Men själv skulle jag inte gå med i en sån förening.
För mig kan jag aldrig likställa ett barns liv med ett djurs. För ett djur är inte lika mycket värd som en människa. Visst, djuret andas, känner och jag vet inte kanske tänker den också men återigen är det det där med värdet.
En människas lidande är så mycket större och mer oändlig än vad ett djurs är.
Ett liv i evig exil ger ett sår som aldrig kan läkas.
I vissa delar av världen behandlas människor som djur. När Saddam på 70-talet utsatte en kurdisk by (inte Halabja 1988) för en gasattack var det inte många som brydde sig om människorna och det lidande de fick utstå. En grupp djurrättsaktivister uppmärksammande attacken och undrade vad som nu skulle hända med de djur som överlevt..
När de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut då kanske jag kan börja uppmärksamma och engagera mig i djurens rättigheter men till dess överlåter jag åt andra att sköta den uppgiften.
Djurplågeri, pälskappa och allt det där djurens vänner protesterar mot är väl jättebra. Men själv skulle jag inte gå med i en sån förening.
För mig kan jag aldrig likställa ett barns liv med ett djurs. För ett djur är inte lika mycket värd som en människa. Visst, djuret andas, känner och jag vet inte kanske tänker den också men återigen är det det där med värdet.
En människas lidande är så mycket större och mer oändlig än vad ett djurs är.
Ett liv i evig exil ger ett sår som aldrig kan läkas.
I vissa delar av världen behandlas människor som djur. När Saddam på 70-talet utsatte en kurdisk by (inte Halabja 1988) för en gasattack var det inte många som brydde sig om människorna och det lidande de fick utstå. En grupp djurrättsaktivister uppmärksammande attacken och undrade vad som nu skulle hända med de djur som överlevt..
När de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut då kanske jag kan börja uppmärksamma och engagera mig i djurens rättigheter men till dess överlåter jag åt andra att sköta den uppgiften.
No more war
När det ena eländet slutar börjar nästa med en gång.
Jag vill inte ha något krig. Inget mer elände. Inga fler människor som dör, lemlästas, blir hemlösa, förlorar livskraften. Börja om från noll.
Att fly från sitt hem. Tvingas bort någonstans där de kanske inte ens är välkomna.
Jag har aldrig förstått syftet med ett krig
En lärare sa en gång vid en föreläsning att krig måste föras för att ekonomin inte ska kollapsa helt.
Om pengar/När pengar för det så det är nu, har ett lika högt värde, högre ibland är det en väldigt sjuk värld vi lever i.
Kriget i Kaukasus kommer så plötsligt. Vad har Putin för syfte med det? Vad tänker världen=USA göra åt det?
Min lärare hade inte så fel ändå kanske; War makes the economy go around-and that at any means necessary.
Jag vill inte ha något krig. Inget mer elände. Inga fler människor som dör, lemlästas, blir hemlösa, förlorar livskraften. Börja om från noll.
Att fly från sitt hem. Tvingas bort någonstans där de kanske inte ens är välkomna.
Jag har aldrig förstått syftet med ett krig
En lärare sa en gång vid en föreläsning att krig måste föras för att ekonomin inte ska kollapsa helt.
Om pengar/När pengar för det så det är nu, har ett lika högt värde, högre ibland är det en väldigt sjuk värld vi lever i.
Kriget i Kaukasus kommer så plötsligt. Vad har Putin för syfte med det? Vad tänker världen=USA göra åt det?
Min lärare hade inte så fel ändå kanske; War makes the economy go around-and that at any means necessary.
tisdag, juli 15, 2008
lördag, juli 12, 2008
poesi
Jalal al-din rumi's kärlekshistoria om älskaren som gick till sin älskades dörr och knackade på.
"Vem är det? Han svarade att det var han, och rösten sade: Det finns inte plats för mig och dig, och dörren öppnades inte. Efter ett år av ensamhet och självutplåning återvände den älskande och knackade på dörren igen. En röst inifrån frågade: Vem är du? och han svarade: Jag är du, och då öppnades dörren"
Riktigt bra poesi är som balsam för själen. Precis vad jag behöver just nu.
"Vem är det? Han svarade att det var han, och rösten sade: Det finns inte plats för mig och dig, och dörren öppnades inte. Efter ett år av ensamhet och självutplåning återvände den älskande och knackade på dörren igen. En röst inifrån frågade: Vem är du? och han svarade: Jag är du, och då öppnades dörren"
Riktigt bra poesi är som balsam för själen. Precis vad jag behöver just nu.
fredag, juli 11, 2008
"Stackars dig
som kommer från ett sånt land där flickor tvingas gifta sig med någon som familjen har valt. Stackars dig som kommer från såna länder där du inte får lära känna din blivande make innan du gifter dig med honom. Stackars dig som kommer från såna länder där du måste vara hemma och ta hand om din man och blivande barn.
Stackars dig som inte kommer ha någon möjlighet att jobba och ha den friheten som vi svenska kvinnor har. Stackars dig som säkert kommer misshandlas eller rentav kanske bli bränd för att du vägrar gifta dig med den man som din familj har valt ut. Stackars dig som måste stå först under din fars bestämmelser och sedan under din makes. Utan att ha någon somhelst talan.
Stackars, stackars dig"
Dessa ord fick jag höra av en låntagare häromdagen när jag jobbade. Rent allmänt om oss flickor från mellanöstern men också som en mödömkan mot mig. Att jag på något sätt skulle befinna mig i den situation hon läser om i tidningar och böcker.
Men den bästa kommentaren som de alla( svenskar som vill betona att de inte är främlingsfientliga på ngt sätt) lägger till med är; "ja, jag känner många invandrare. Jag har jobbat med många. Min granne är invandrare..bla bla bla"
Som om det ger dem en sorts rättighet att vräka ur sig en massa skitsnack om ngt de inte alls vet om, men som de ändå vill visa har en viss förståelse för.
Hur kan man ha förståelse för ngt man inte vet ett dyft om. Har man förståelse och förstånd ska jag kanske säga så borde man veta bättre än att kläcka ur sig såna kommentarer.
Jag vill inte höra en massa skitsnack. Jag är inte intresserad av att höra en massa skitsnack eller att x's granne kommer från y land.
Jag förnekar inte att det tyvärr finns flickor som lever i den familjesituation där patriarkatet styr. Där familjevärderingar och heder går före ett människoliv ett människoöde.
Jag vill bara inte höra det eller få medömkan från någon som inte vet ett dugg om mitt liv och min familj. Verkligen inte under arbetstid.
Stackars dig som inte kommer ha någon möjlighet att jobba och ha den friheten som vi svenska kvinnor har. Stackars dig som säkert kommer misshandlas eller rentav kanske bli bränd för att du vägrar gifta dig med den man som din familj har valt ut. Stackars dig som måste stå först under din fars bestämmelser och sedan under din makes. Utan att ha någon somhelst talan.
Stackars, stackars dig"
Dessa ord fick jag höra av en låntagare häromdagen när jag jobbade. Rent allmänt om oss flickor från mellanöstern men också som en mödömkan mot mig. Att jag på något sätt skulle befinna mig i den situation hon läser om i tidningar och böcker.
Men den bästa kommentaren som de alla( svenskar som vill betona att de inte är främlingsfientliga på ngt sätt) lägger till med är; "ja, jag känner många invandrare. Jag har jobbat med många. Min granne är invandrare..bla bla bla"
Som om det ger dem en sorts rättighet att vräka ur sig en massa skitsnack om ngt de inte alls vet om, men som de ändå vill visa har en viss förståelse för.
Hur kan man ha förståelse för ngt man inte vet ett dyft om. Har man förståelse och förstånd ska jag kanske säga så borde man veta bättre än att kläcka ur sig såna kommentarer.
Jag vill inte höra en massa skitsnack. Jag är inte intresserad av att höra en massa skitsnack eller att x's granne kommer från y land.
Jag förnekar inte att det tyvärr finns flickor som lever i den familjesituation där patriarkatet styr. Där familjevärderingar och heder går före ett människoliv ett människoöde.
Jag vill bara inte höra det eller få medömkan från någon som inte vet ett dugg om mitt liv och min familj. Verkligen inte under arbetstid.
Varje gång
jag har satt på radion den senaste tiden har de råkat spela REM's låt "Everybody hurts".
And I really do hurt. Har gjort det den senaste tiden och det får räcka nu tycker jag.
Det får räcka med smärta, tårar och ångest.
Det måste vända snart. Det måste det bara göra.
And I really do hurt. Har gjort det den senaste tiden och det får räcka nu tycker jag.
Det får räcka med smärta, tårar och ångest.
Det måste vända snart. Det måste det bara göra.
lördag, juli 05, 2008
Jag undrar
hur många kvinnor det finns som fullt ut kan acceptera att vara i ett förhållande där monogami inte förekommer. Ett så kallat fritt förhållande.
Man är tillsammans men ändå fri att vara med andra så länge man är öppen mot varandra.
Jag tänker på Artur Lundkvist och Maria Wine på Simone de Beauvoir och Jean-Paul Sartre.
Väldigt kontroversiella och moderna för sin tid. De var inte gifta (Lundkvist och Wine var gifta) men höll ändå ihop till slutet. Båda med förhållanden vid sidan om med återvände alltid till varandra.
Såg på "Les Amants de Flore" på tvåan tidigare ikväll. Filmen handlade om de Beauvoirs och Sartres förhållande. Väldigt tidigt gjorde Sartre klart för Simone att han ville ha ett fritt förhållande. Han tänkte inte gifta sig med henne och han ville inte heller ha några barn. Inte tänkte han hålla sig trogen henne. Detta visste de Beauvoir om men blev ändå sårad av Sartres kvinnoaffärer.
Likadant var det med Artur och Maria. Lika sårad blev Maria.
Jag tror inte att någon kvinna fullt ut kan acceptera att hennes partner har andra vid sidan om. Oavsett överenskommelse. Man utvecklar något mycket djupare för den andre och det tillfälliga kan aldrig ersätta den längtan man har efter den andre.
Jag tror eller rättare sagt jag vet att kvinnor är mer emotionella än män. Titta bara på Sartre. Han "skickade iväg" de Beauvoir till USA i tre månader. Hon skulle gästföreläsa-ja, men det gav honom tillfället att flyga sin amerikanska älskarinna till Paris och umgås med henne ostört under denna tid. Han visste sina avsikter men sa inget till Simone.
När Maria blev gravid med en av sina tillfälliga kontakter fick denne besök av Artur som sa att "du får gärna vara med min fru, men gör henne inte gravid".
Så nog hade dessa två egensinniga författare sin partners bästa i åtanke ändå..
Man är tillsammans men ändå fri att vara med andra så länge man är öppen mot varandra.
Jag tänker på Artur Lundkvist och Maria Wine på Simone de Beauvoir och Jean-Paul Sartre.
Väldigt kontroversiella och moderna för sin tid. De var inte gifta (Lundkvist och Wine var gifta) men höll ändå ihop till slutet. Båda med förhållanden vid sidan om med återvände alltid till varandra.
Såg på "Les Amants de Flore" på tvåan tidigare ikväll. Filmen handlade om de Beauvoirs och Sartres förhållande. Väldigt tidigt gjorde Sartre klart för Simone att han ville ha ett fritt förhållande. Han tänkte inte gifta sig med henne och han ville inte heller ha några barn. Inte tänkte han hålla sig trogen henne. Detta visste de Beauvoir om men blev ändå sårad av Sartres kvinnoaffärer.
Likadant var det med Artur och Maria. Lika sårad blev Maria.
Jag tror inte att någon kvinna fullt ut kan acceptera att hennes partner har andra vid sidan om. Oavsett överenskommelse. Man utvecklar något mycket djupare för den andre och det tillfälliga kan aldrig ersätta den längtan man har efter den andre.
Jag tror eller rättare sagt jag vet att kvinnor är mer emotionella än män. Titta bara på Sartre. Han "skickade iväg" de Beauvoir till USA i tre månader. Hon skulle gästföreläsa-ja, men det gav honom tillfället att flyga sin amerikanska älskarinna till Paris och umgås med henne ostört under denna tid. Han visste sina avsikter men sa inget till Simone.
När Maria blev gravid med en av sina tillfälliga kontakter fick denne besök av Artur som sa att "du får gärna vara med min fru, men gör henne inte gravid".
Så nog hade dessa två egensinniga författare sin partners bästa i åtanke ändå..
Säkert finns det kvinnor som kan leva i ett öppet förhållande utan att utveckla starkare och djupare känslor för den andre. Vad ska man säga till dessa kvinnor-more power to you. Du har blivit en man. Man kanske inte ska säga något alls.
Skulle Du kunna leva i ett sådant förhållande?
Skulle Du kunna leva i ett sådant förhållande?
Jag behöver
pappa.
Han har alltid varit viktig i mitt liv. Mamma också självklart. Men pappa är speciell.
Vi har haft en sån där far-dotter relation man talar om. Länge vill jag gifta mig med pappa eller att min blivande make skulle vara precis som pappa. Den dagen pappa inte längre kommer finnas i närheten vill jag inte ens tänka på.
Jag är vuxen nu. Lär mig att stå på mina egna ben. Bli självständig med allt vad det innebär.Det är så viktigt för mig. Speciellt med tanke på den bakgrund jag har. Där jag nästan förväntas ha en man vid min sida för att klara mig igenom livet.
Pappa är fortfarande viktig men jag vill inte längre gifta mig med honom. Sakta börjar rollerna bli omvända. JAG vill ta hand om pappa som han tagit hand om mig. Men han tycker inte att han behöver tas om hand. Jag är barnet och han föräldern. Pappa är inte alls gammal, blott 55år.
Jag behöver fortfarande pappa mer än han behöver mig.
Jag har slarvat bort mitt pass. För att skaffa ett nytt måste jag ha pappa med mig till polisen. För att intyga att jag är jag.
Idag lämnade jag in cykeln på service. Hade helt glömt bort att föra över pengar till kontot så när jag väl skulle betala gick transaktionen inte igenom. Vem fick komma och betala-om inte kära pappa.
Jag är en vuxen kvinna på nästan 30 år med utbildning och arbete. Jag betalar mina egna räkningar och planerar min framtid. Men ibland är jag så slarvig och pappa måste komma och rädda mig. Känner mig som en liten flicka igen och det gillar jag inte alls.
Jag undrar om det kommer någon dag då man upphör att vara slarvig eller ta dumma beslut som ens föräldrar sedan får hjälpa en ur..
Han har alltid varit viktig i mitt liv. Mamma också självklart. Men pappa är speciell.
Vi har haft en sån där far-dotter relation man talar om. Länge vill jag gifta mig med pappa eller att min blivande make skulle vara precis som pappa. Den dagen pappa inte längre kommer finnas i närheten vill jag inte ens tänka på.
Jag är vuxen nu. Lär mig att stå på mina egna ben. Bli självständig med allt vad det innebär.Det är så viktigt för mig. Speciellt med tanke på den bakgrund jag har. Där jag nästan förväntas ha en man vid min sida för att klara mig igenom livet.
Pappa är fortfarande viktig men jag vill inte längre gifta mig med honom. Sakta börjar rollerna bli omvända. JAG vill ta hand om pappa som han tagit hand om mig. Men han tycker inte att han behöver tas om hand. Jag är barnet och han föräldern. Pappa är inte alls gammal, blott 55år.
Jag behöver fortfarande pappa mer än han behöver mig.
Jag har slarvat bort mitt pass. För att skaffa ett nytt måste jag ha pappa med mig till polisen. För att intyga att jag är jag.
Idag lämnade jag in cykeln på service. Hade helt glömt bort att föra över pengar till kontot så när jag väl skulle betala gick transaktionen inte igenom. Vem fick komma och betala-om inte kära pappa.
Jag är en vuxen kvinna på nästan 30 år med utbildning och arbete. Jag betalar mina egna räkningar och planerar min framtid. Men ibland är jag så slarvig och pappa måste komma och rädda mig. Känner mig som en liten flicka igen och det gillar jag inte alls.
Jag undrar om det kommer någon dag då man upphör att vara slarvig eller ta dumma beslut som ens föräldrar sedan får hjälpa en ur..
fredag, juli 04, 2008
Detta ska vara
en helt bildfri blogg hade jag tänkt.
Men jag måste bara sätta in en bild på Colin Firth.
My dream guy, ända sen jag såg honom i "Stolthet och fördom"
He makes me speechless
Let the sun refuse to shine
It won't be long before the days are brighter
If every step's an uphill climb, oohh
Carry on until they feel much lighter
For all the clouds up in the sky, oohh
For all the teardrops in our eyes
It can get only get better
Be still my heart
It can only get better
We've come this far
It can only get better
I know it hurts
For what it's worth
It can only get better/A.Diamond
It won't be long before the days are brighter
If every step's an uphill climb, oohh
Carry on until they feel much lighter
For all the clouds up in the sky, oohh
For all the teardrops in our eyes
It can get only get better
Be still my heart
It can only get better
We've come this far
It can only get better
I know it hurts
For what it's worth
It can only get better/A.Diamond
söndag, juni 22, 2008
For my friend..
Should auld acquaintance be forgot
And never brought to mind
Should auld acquaintaince be forgot
And auld lang syne.
chorus:
For auld lang syne, my dear,
For auld lang syne,
We'll tak' a cup o' kindness yet
For auld lang syne...//
And never brought to mind
Should auld acquaintaince be forgot
And auld lang syne.
chorus:
For auld lang syne, my dear,
For auld lang syne,
We'll tak' a cup o' kindness yet
For auld lang syne...//
onsdag, juni 11, 2008
tisdag, juni 10, 2008
Je ne regrette rien
Non ! Rien de rien
Non ! Je ne regrette rien
Ni le bien qu'on m'a fait
Ni le mal tout ça m'est bien égal !
Non ! Rien de rien
Non ! Je ne regrette rien
C'est payé, balayé, oublié
Je me fous du passé !/E.Piaf
Non ! Je ne regrette rien
Ni le bien qu'on m'a fait
Ni le mal tout ça m'est bien égal !
Non ! Rien de rien
Non ! Je ne regrette rien
C'est payé, balayé, oublié
Je me fous du passé !/E.Piaf
"Man kan bara säga nej några gånger"
Många unga känner sig tvingade att ha sex
Övergrepp, ”okej-då-sex ” och våldtäkter.
Aftonbladet.se:s läsare berättar om hur de tvingats till sex mot sin vilja.
Bara några få har vågat säga ifrån eller anmäla.
Jag har under alla mina förhållanden ”gått med på sex”
eftersom pojkvännen frågar eller uppmanar”.
Det skriver Sandra, en av Aftonbladet.se:s läsare
som inte kunnat avvisa oönskade sexuella inviter.
Orsakerna till varför unga tjejer och killar känner sig tvingade att ha sex varierar,
vittnar Aftonbladet.se:s läsare om.
Sandra tror att det är vanligare än vad många tror att tjejer inte vågar säga nej till pojkvännen.
– Man kan säga nej några gånger, men sen känner man sig som en surkärring
som jämt säger nej till sexuellt mys eller sex, och då så säger man ja.
Caroline är en annan tjej som känt sig tvungen att ha sex med sin pojkvän
för att inte förlora honom.
Men hon ångrar sig djupt.
– Killen visade sig vara en riktig skit.
Emma ville vänta med att ha sex tills hon var kär.
Men för drygt ett år sedan var hon på en spelning med några kompisar och hängde med bandet efteråt.
När Emma tappade bort sina kompisar erbjöd en bandmedlem sig att hjälpa till att leta.
– Det slutade med att han tvingade in mig i ett avskilt rum och ner på golvet.
Han lade sig ovanpå mig och höll fast mig och tvingade mig till samlag.
Jag skrek och försökte slita mig loss, men misslyckades.
Det kändes som att jag fick skylla mig själv eftersom jag gått ensam med honom och jag kände mig så äcklig så det var inget jag berättade för någon, skriver hon.
Flera tjejer har varit med om övergrepp i unga år, men aldrig vågat anmäla. Istället börjar de anklaga sig själva. Emma berättar att hon numera använder sex som ett sätt att skada sig själv.
Kristin förstår dem som inte vågar säga något.
Hon vaknade en natt av att en kille var inne i henne, och ringde polisen samma natt.
– Det va nog det dummaste jag kunde göra!
Utredningen är nedlagd. Kompisarna snackar skit.
Känslan av att ingen tror på en är den värsta.
Flera tjejer hamnar också i långvariga förhållanden under tvång.
När Petra var 15 år träffade hon en "hjälplärare” i högstadiet.
Han sade att han var kär i henne och att han ville ta hennes oskuld.
Men när de väl skulle ha samlag sade hon att hon ångrat sig, och ville vänta.
– Men då sa han att när jag nu fått honom så kåt så fick jag minsann ställa upp och hjälpa honom. Jag trodde att det var så man skulle göra och lät honom fortsätta.
Det gjorde så ont och jag grät hela tiden, skriver hon.
Delar ur artikel tagen från Aftonbladet.se/Kvinna
Övergrepp, ”okej-då-sex ” och våldtäkter.
Aftonbladet.se:s läsare berättar om hur de tvingats till sex mot sin vilja.
Bara några få har vågat säga ifrån eller anmäla.
Jag har under alla mina förhållanden ”gått med på sex”
eftersom pojkvännen frågar eller uppmanar”.
Det skriver Sandra, en av Aftonbladet.se:s läsare
som inte kunnat avvisa oönskade sexuella inviter.
Orsakerna till varför unga tjejer och killar känner sig tvingade att ha sex varierar,
vittnar Aftonbladet.se:s läsare om.
Sandra tror att det är vanligare än vad många tror att tjejer inte vågar säga nej till pojkvännen.
– Man kan säga nej några gånger, men sen känner man sig som en surkärring
som jämt säger nej till sexuellt mys eller sex, och då så säger man ja.
Caroline är en annan tjej som känt sig tvungen att ha sex med sin pojkvän
för att inte förlora honom.
Men hon ångrar sig djupt.
– Killen visade sig vara en riktig skit.
Emma ville vänta med att ha sex tills hon var kär.
Men för drygt ett år sedan var hon på en spelning med några kompisar och hängde med bandet efteråt.
När Emma tappade bort sina kompisar erbjöd en bandmedlem sig att hjälpa till att leta.
– Det slutade med att han tvingade in mig i ett avskilt rum och ner på golvet.
Han lade sig ovanpå mig och höll fast mig och tvingade mig till samlag.
Jag skrek och försökte slita mig loss, men misslyckades.
Det kändes som att jag fick skylla mig själv eftersom jag gått ensam med honom och jag kände mig så äcklig så det var inget jag berättade för någon, skriver hon.
Flera tjejer har varit med om övergrepp i unga år, men aldrig vågat anmäla. Istället börjar de anklaga sig själva. Emma berättar att hon numera använder sex som ett sätt att skada sig själv.
Kristin förstår dem som inte vågar säga något.
Hon vaknade en natt av att en kille var inne i henne, och ringde polisen samma natt.
– Det va nog det dummaste jag kunde göra!
Utredningen är nedlagd. Kompisarna snackar skit.
Känslan av att ingen tror på en är den värsta.
Flera tjejer hamnar också i långvariga förhållanden under tvång.
När Petra var 15 år träffade hon en "hjälplärare” i högstadiet.
Han sade att han var kär i henne och att han ville ta hennes oskuld.
Men när de väl skulle ha samlag sade hon att hon ångrat sig, och ville vänta.
– Men då sa han att när jag nu fått honom så kåt så fick jag minsann ställa upp och hjälpa honom. Jag trodde att det var så man skulle göra och lät honom fortsätta.
Det gjorde så ont och jag grät hela tiden, skriver hon.
Delar ur artikel tagen från Aftonbladet.se/Kvinna
måndag, juni 09, 2008
gift och våldtagen
Oprah hade ett väldigt bra program i förmiddags.
Det handlade om gifta kvinnor som blivit våldtagna av sina makar. För visst kan man bli det fastän man är gift.
Att vara någons fru innebär inte att man ska ställa upp i tid och otid och ALL påtvingad samlag även om det är inom äktenskapet är VÅLDTÄKT.
Ens make har ingen som helst rätt att kräva att man ska ställa upp-här gäller inte i nöd och lust.
Vill man inte så vill man inte.
Att sen tillgripa våld är patetiskt, respektlöst och vidrigt.
Många kvinnor vågar inte eller vill inte anmäla att det har blivit våldtagna av sina män. De skäms, de är rädda för att inte bli trodda, om jag ställer upp nu så slipper vi bråka och han blir inte våldsam och jag kan sen försöka somna i lugn och ro.
De två kvinnorna som deltig i programet hade båda blivit utsatta för misshandel av sina makar. Både psykiskt och fysiskt. Båda makarna hade tvingat sig på sina fruar analt, tvingat den utföra handlignar med olika tillhyggen såsom en schampoflaska eller duschslang. En av makarna försökte påtvinga sin fru att ha sex med flera män samtidigt som han skulle titta på.
1 miljon kvinnor om året (måste ha varit i USA) utsätts för våldtäkt av sina makar men väldigt få vågar anmäla.
Dessa två kvinnor vågade till slut anmäla och makarna dömdes till långa fängelsestraff.
Vad ska man tycka om männen då? Jag kan inte annat än känna medömkan. För vilken dålig självkänsla har man inte om man måste tvinga sin partner med våld att ha sex med en. Det får mig att tänka på hur kvinnan väldigt länge och fortfarande ses som det svagare könet. Men jag tror inte alls att det stämmer ett dugg.
Detta var i USA. Tro inte nu att det inte alls sker i Sverige! Det kan jag sätta mitt liv på att det gör och kvinnorna här anmäler inte av samma skäl som systrarna i USA-man är rädd för att inte bli trodd och man skäms. Det är ju trots allt ens äkta make och honom ska man alltid vara tillgänglig för...
Det handlade om gifta kvinnor som blivit våldtagna av sina makar. För visst kan man bli det fastän man är gift.
Att vara någons fru innebär inte att man ska ställa upp i tid och otid och ALL påtvingad samlag även om det är inom äktenskapet är VÅLDTÄKT.
Ens make har ingen som helst rätt att kräva att man ska ställa upp-här gäller inte i nöd och lust.
Vill man inte så vill man inte.
Att sen tillgripa våld är patetiskt, respektlöst och vidrigt.
Många kvinnor vågar inte eller vill inte anmäla att det har blivit våldtagna av sina män. De skäms, de är rädda för att inte bli trodda, om jag ställer upp nu så slipper vi bråka och han blir inte våldsam och jag kan sen försöka somna i lugn och ro.
De två kvinnorna som deltig i programet hade båda blivit utsatta för misshandel av sina makar. Både psykiskt och fysiskt. Båda makarna hade tvingat sig på sina fruar analt, tvingat den utföra handlignar med olika tillhyggen såsom en schampoflaska eller duschslang. En av makarna försökte påtvinga sin fru att ha sex med flera män samtidigt som han skulle titta på.
1 miljon kvinnor om året (måste ha varit i USA) utsätts för våldtäkt av sina makar men väldigt få vågar anmäla.
Dessa två kvinnor vågade till slut anmäla och makarna dömdes till långa fängelsestraff.
Vad ska man tycka om männen då? Jag kan inte annat än känna medömkan. För vilken dålig självkänsla har man inte om man måste tvinga sin partner med våld att ha sex med en. Det får mig att tänka på hur kvinnan väldigt länge och fortfarande ses som det svagare könet. Men jag tror inte alls att det stämmer ett dugg.
Detta var i USA. Tro inte nu att det inte alls sker i Sverige! Det kan jag sätta mitt liv på att det gör och kvinnorna här anmäler inte av samma skäl som systrarna i USA-man är rädd för att inte bli trodd och man skäms. Det är ju trots allt ens äkta make och honom ska man alltid vara tillgänglig för...
torsdag, maj 22, 2008
jag vill betona
att samtliga uttalanden är Oded Meiris och så som jag förstod dem på föreläsningen igår!
Jag själv stödjer inte Israels behandling av palestinierna men jag är inte för en sekund anhängare av Hamas, Fattah eller av något av det våld som används dagligen i syfte att döda oavsett vem det är som dödar. En fredlig lösning måste komma till stånd någongång någonstans.
Konfliktens rötter går så långt tillbaka i tiden och är så komplicerad. Meiri skämtade och sa att den dagen konflikten tar slut är den dagen Messias återvänder till Jerusalem och då kan man fråga honom om han har varit där tidigare eller ej.
Jag själv stödjer inte Israels behandling av palestinierna men jag är inte för en sekund anhängare av Hamas, Fattah eller av något av det våld som används dagligen i syfte att döda oavsett vem det är som dödar. En fredlig lösning måste komma till stånd någongång någonstans.
Konfliktens rötter går så långt tillbaka i tiden och är så komplicerad. Meiri skämtade och sa att den dagen konflikten tar slut är den dagen Messias återvänder till Jerusalem och då kan man fråga honom om han har varit där tidigare eller ej.
Meiri och Israel
Igår var jag på föreläsning med anledning av Israels 60-års firande.
Föreläsningen hölls av Oded Meiri ordförande för "Fred i Mellanöstern" och av judisk härkomst. Född i Jerusalem 1944. "Jag var statslös när jag föddes"
Jag vet inte om jag blev så mycket klokare och införstådd med den enorma och svåra konflikt som råder mellan israeler och palestinier. Det är inte det att jag inte kan ett dyft men jag vill ha mer ingående förklaring och jag vill ha svaret på frågan varför det är så svårt att skapa fred.
Meiris misstag var att ha drog 2000-års historia på en timma. Svängde ut ibland men alltid återkommande kommentaren att judarna alltid har varit förfäljda att de måste ha en egen stat. Israel måste finnas.
Han kom fram till 1948. Palestina delas på två. 700.000 palestinier blir flyktingar. 10% fördrivs. Sex dagars kriget. Israel vinner Gaza och Västbanken. Jordnien och Egyptens passivitet inför dessa områden.
Camp David avtalet där Arafat erbdjöds 98% mark men avböjde.
Han kommer fram till dagens problem. Israel måste finnas. För medel arabiskan föder i snitt sju barn och israeliskan endast två, två och en halv. Därför är det viktigt att Israel måste finnas.
De missiler som palestinierna skjuter är av det primitiva slaget och dödar inte så många.
Han anklagade biståndsorganisterna för att inte ha hårdare koll på var pengarna går/gick. För som det är nu har de mesta hamnat o Arafat och co's fickor istället för att till den palestinska befolkningen. Man röstade på Hamas för man såg att Fattah inte hade något att erbjuda.
Han anklagade svenska kyrkan och ärkebiskopen för dennes konstanta kritik mot Israel. Varför kritiserar han inte Ryssland för deras behandling av tjetjenerna??
De i Sverige som är mest kritiska och är mest emot den israeliska staten är vi på vänsterkanten.
Meiri avslutade med att återigen betona Israels existens och den starka demokrati den är.
Föreläsningen hölls av Oded Meiri ordförande för "Fred i Mellanöstern" och av judisk härkomst. Född i Jerusalem 1944. "Jag var statslös när jag föddes"
Jag vet inte om jag blev så mycket klokare och införstådd med den enorma och svåra konflikt som råder mellan israeler och palestinier. Det är inte det att jag inte kan ett dyft men jag vill ha mer ingående förklaring och jag vill ha svaret på frågan varför det är så svårt att skapa fred.
Meiris misstag var att ha drog 2000-års historia på en timma. Svängde ut ibland men alltid återkommande kommentaren att judarna alltid har varit förfäljda att de måste ha en egen stat. Israel måste finnas.
Han kom fram till 1948. Palestina delas på två. 700.000 palestinier blir flyktingar. 10% fördrivs. Sex dagars kriget. Israel vinner Gaza och Västbanken. Jordnien och Egyptens passivitet inför dessa områden.
Camp David avtalet där Arafat erbdjöds 98% mark men avböjde.
Han kommer fram till dagens problem. Israel måste finnas. För medel arabiskan föder i snitt sju barn och israeliskan endast två, två och en halv. Därför är det viktigt att Israel måste finnas.
De missiler som palestinierna skjuter är av det primitiva slaget och dödar inte så många.
Han anklagade biståndsorganisterna för att inte ha hårdare koll på var pengarna går/gick. För som det är nu har de mesta hamnat o Arafat och co's fickor istället för att till den palestinska befolkningen. Man röstade på Hamas för man såg att Fattah inte hade något att erbjuda.
Han anklagade svenska kyrkan och ärkebiskopen för dennes konstanta kritik mot Israel. Varför kritiserar han inte Ryssland för deras behandling av tjetjenerna??
De i Sverige som är mest kritiska och är mest emot den israeliska staten är vi på vänsterkanten.
Meiri avslutade med att återigen betona Israels existens och den starka demokrati den är.
tisdag, maj 13, 2008
en annan sak
som också går mig på nerverna är alla jävla tidningar och reklampelare.
Man ser trådsmala tjejer i bikini. Utan det minsta tecken på kvinnliga former. Blir så jäkla besviken. Är inte en sportaffär som STADIUM medveten om att alla tjejer inte ser ut som tjejerna på deras reklamaffischer. Tjejer har bröst och höfter vilket tjejen/rna i deras reklam saknas helt.
Samma sak hos H&M- I rest my case där.
Så går tjejer i högstadiet omkring och svälter sig själva för man ska se ut som modeller.
Civilisationen gör stora framsteg i väst. Speciellt mot sin unga befolkning-mot framtiden.
På vilket sätt är talibanernas behnadling av kvinnorna mer förnedrande undrar jag. Där förbjöds praktiskt taget existensen av kvinnan. Här exploateras hon på alla sätt och vis och ändå finner vi vårat sätt vara mer humant eller vad man nu ska kalla det för.
Man ser trådsmala tjejer i bikini. Utan det minsta tecken på kvinnliga former. Blir så jäkla besviken. Är inte en sportaffär som STADIUM medveten om att alla tjejer inte ser ut som tjejerna på deras reklamaffischer. Tjejer har bröst och höfter vilket tjejen/rna i deras reklam saknas helt.
Samma sak hos H&M- I rest my case där.
Så går tjejer i högstadiet omkring och svälter sig själva för man ska se ut som modeller.
Civilisationen gör stora framsteg i väst. Speciellt mot sin unga befolkning-mot framtiden.
På vilket sätt är talibanernas behnadling av kvinnorna mer förnedrande undrar jag. Där förbjöds praktiskt taget existensen av kvinnan. Här exploateras hon på alla sätt och vis och ändå finner vi vårat sätt vara mer humant eller vad man nu ska kalla det för.
Påväg till jobbet
bläddrade jag mellan radiokanalerna. Kommer till en kanal där låten är ok.
Den spelas färdigt reklamsnutt för kanalen spelas upp vilken lyder; "East FM, our listeners like to be spanked" och så hör man några tjejer stöna.
What the f*k. Jag var nära att brista ut i gråt, skrika, kräkas. Jag blev så jäkla illa till mods.
Vad fan, ursäkta uttrycket är det för jävla sätt. Den här radiokanalen lyssnar min 14-åriga syster och hennes kompisar ofta på.
Vad sänder det ut för signaler egentligen. Är det bara en kul kommentar som kanalen använder sig av utan att riktigt förstå vilken inverkan det har på unga tjejer och killar.
Tjejerna tror att man ska gilla att bli "spanked" och killarna tror säkert att det är ok att "spank" tjejen och hon ska tycka om det. Det bästa av allt är väl att ingen av dem har den blekaste aning om vad det verkligen innebär och vilken förnedring det är. Det är ngt som är coolt och ngt alla gör och säger de det på radion- ja då är det verkligen okej.
Den spelas färdigt reklamsnutt för kanalen spelas upp vilken lyder; "East FM, our listeners like to be spanked" och så hör man några tjejer stöna.
What the f*k. Jag var nära att brista ut i gråt, skrika, kräkas. Jag blev så jäkla illa till mods.
Vad fan, ursäkta uttrycket är det för jävla sätt. Den här radiokanalen lyssnar min 14-åriga syster och hennes kompisar ofta på.
Vad sänder det ut för signaler egentligen. Är det bara en kul kommentar som kanalen använder sig av utan att riktigt förstå vilken inverkan det har på unga tjejer och killar.
Tjejerna tror att man ska gilla att bli "spanked" och killarna tror säkert att det är ok att "spank" tjejen och hon ska tycka om det. Det bästa av allt är väl att ingen av dem har den blekaste aning om vad det verkligen innebär och vilken förnedring det är. Det är ngt som är coolt och ngt alla gör och säger de det på radion- ja då är det verkligen okej.
tisdag, april 15, 2008
En mor
håller sin avkomma i sitt sköte under nio månader.
Hon ger det kärlek och näring, omtanke och beröring.
Hon planerar och drömmer. Hur kommer detta barn bli? Vad kommer det tycka om/inte tycka om. Vad kommer göra det lycklig? Kan jag göra mitt barn lycklig? Kan jag ge mitt barn allt det som jag vill ge denne? Låt inget hända mitt älskade barn.
En mor håller sitt kommande barn i sitt sköte under nio månader. Barnet föds, växer upp. Sprider kärlek och glädje. Moderns kärlek till detta barn är större än vad hela universum är.
Föga anar hon att lyckan alltför tidigt, alldeles för tidigt kommer att ryckas ifrån henne.
Barnet finns inte längre. Sorgen och smärtan är obeskrivlig. Inte ens hela universum räcker till för att beskriva denna sorg.
Hon ger det kärlek och näring, omtanke och beröring.
Hon planerar och drömmer. Hur kommer detta barn bli? Vad kommer det tycka om/inte tycka om. Vad kommer göra det lycklig? Kan jag göra mitt barn lycklig? Kan jag ge mitt barn allt det som jag vill ge denne? Låt inget hända mitt älskade barn.
En mor håller sitt kommande barn i sitt sköte under nio månader. Barnet föds, växer upp. Sprider kärlek och glädje. Moderns kärlek till detta barn är större än vad hela universum är.
Föga anar hon att lyckan alltför tidigt, alldeles för tidigt kommer att ryckas ifrån henne.
Barnet finns inte längre. Sorgen och smärtan är obeskrivlig. Inte ens hela universum räcker till för att beskriva denna sorg.
lördag, april 12, 2008
Lillsyrran som är 14 år
brukar lyssna på en av de kommersiella radiostationerna. Vi satt och spelade UNO för en stund sen med radion i bakgrunden.
Upp kommer en låt vars refräng lyder "alla som inte dansar är våldtäktsmän".
Vad är det för vidrig låt egentligen och hur kan man få tillåtelse att producera en sån låt??!! Vet de som sjunger och framför allt de unga tjejer och killar som lyssnar på låten vilken allvarlig anklagelse det är och vet de ens vad det innebär???
Det är så mycket skräp som spelas.
Fick jag välja skulle jag hindra henne från att lyssna på såna skitkanaler och skitmusik. Men det kan jag inte och det ska jag inte. Tonåren är en olidlig period vi alla går igenom.
Upp kommer en låt vars refräng lyder "alla som inte dansar är våldtäktsmän".
Vad är det för vidrig låt egentligen och hur kan man få tillåtelse att producera en sån låt??!! Vet de som sjunger och framför allt de unga tjejer och killar som lyssnar på låten vilken allvarlig anklagelse det är och vet de ens vad det innebär???
Det är så mycket skräp som spelas.
Fick jag välja skulle jag hindra henne från att lyssna på såna skitkanaler och skitmusik. Men det kan jag inte och det ska jag inte. Tonåren är en olidlig period vi alla går igenom.
fredag, april 11, 2008
Jag brukar läsa
Svd's nätupplaga och det inslag som jag läser mer ofta är där psykologen svarar på läsarnas frågor.
Några ex här "Jag och min tjej har det jättebra och vårt föhållande är verkligen underbart. Men jag har ett problem; jag måste alltid veta vad hon gör och vem det är hon pratar med/ sms:ar med. Jag snokar genom hennes tfn för att få reda på vad som skrivits..."
"Jag och min kille har ett underbart förhållande. Han är rolig, får mig att må bra och vi trivs tillsammans. Men jag vet inte varför han ska hålla på och porrsurfa på kvällarna. Jag har konfronterat honom men han säger att jag inte ska ta det så allvarligt..."
"Jag är en 30-årig kille som inte känner ett behov av att ha ngt förhållande just nu. Jag trivs med mig själv och min livsstil. Det är alla andra som tycker att jag borde ha någon i mitt liv och de förstår inte mitt val. Att vilja leva som jag gör nu.."
Varför läser jag inslagen skrivna till psykologen då, tänker ni? Det behöver jag inte alls förklara för er. Jag gör det för kanske kan det dyka upp en fråga som jag känner även passar in på mig men också för att det "fascinerar" mig vilka problem folk har och vilken uppfattning de har om lycka och ett bra förhållande/liv.
Ett förhållande där partnern konstant ska hålla stenkoll på en är inget underbart och bra förhållande. Ett förhållande där partnern tittar på nakenbilder/filmer av andra är heller inget bra och nyttigt förhållande.
Killen som trivs med att vara singel och sin livssituation är den som är lycklig. Men alla andras uppfattning om hur man ska leva gör det svårt för honom att riktigt njuta av sin situation.
Om folk inte vill ha ett förhållande så låt dem vara. Det är deras liv inte erat. Sluta moralisera och fokusera på dig själv och din egen livssituation.
Varför är det nästan ett krav att göra det? Att leva i parförhållande?
Ex 1; kvinna 28 år, utbildning, jobb, bostad, vänner-men inget förhållande= du är "ingenting"
Ex 2: kvinna 28 år, utbildning, jobb, bostad, vänner OCH lever i ett förhållande= helt plötsligt räknas du som människa och som en viktig person. Du lever enligt den mall som man ska leva efter. Du är accepterad helt enkelt.
Jag har nog aldrig levt efter den mall som man ska gå efter och jag tänker inte börja med det nu heller. Bara för att det är något man måste göra.
This is me-take it or leave it. My place my rules.
Några ex här "Jag och min tjej har det jättebra och vårt föhållande är verkligen underbart. Men jag har ett problem; jag måste alltid veta vad hon gör och vem det är hon pratar med/ sms:ar med. Jag snokar genom hennes tfn för att få reda på vad som skrivits..."
"Jag och min kille har ett underbart förhållande. Han är rolig, får mig att må bra och vi trivs tillsammans. Men jag vet inte varför han ska hålla på och porrsurfa på kvällarna. Jag har konfronterat honom men han säger att jag inte ska ta det så allvarligt..."
"Jag är en 30-årig kille som inte känner ett behov av att ha ngt förhållande just nu. Jag trivs med mig själv och min livsstil. Det är alla andra som tycker att jag borde ha någon i mitt liv och de förstår inte mitt val. Att vilja leva som jag gör nu.."
Varför läser jag inslagen skrivna till psykologen då, tänker ni? Det behöver jag inte alls förklara för er. Jag gör det för kanske kan det dyka upp en fråga som jag känner även passar in på mig men också för att det "fascinerar" mig vilka problem folk har och vilken uppfattning de har om lycka och ett bra förhållande/liv.
Ett förhållande där partnern konstant ska hålla stenkoll på en är inget underbart och bra förhållande. Ett förhållande där partnern tittar på nakenbilder/filmer av andra är heller inget bra och nyttigt förhållande.
Killen som trivs med att vara singel och sin livssituation är den som är lycklig. Men alla andras uppfattning om hur man ska leva gör det svårt för honom att riktigt njuta av sin situation.
Om folk inte vill ha ett förhållande så låt dem vara. Det är deras liv inte erat. Sluta moralisera och fokusera på dig själv och din egen livssituation.
Varför är det nästan ett krav att göra det? Att leva i parförhållande?
Ex 1; kvinna 28 år, utbildning, jobb, bostad, vänner-men inget förhållande= du är "ingenting"
Ex 2: kvinna 28 år, utbildning, jobb, bostad, vänner OCH lever i ett förhållande= helt plötsligt räknas du som människa och som en viktig person. Du lever enligt den mall som man ska leva efter. Du är accepterad helt enkelt.
Jag har nog aldrig levt efter den mall som man ska gå efter och jag tänker inte börja med det nu heller. Bara för att det är något man måste göra.
This is me-take it or leave it. My place my rules.
Only in Sweden
my friends, fast nu är det i Kina.
Paret Reinfeldts klädmiss.
Jag riktigt skäms.
Hur puckade får man vara. Ursäkta att jag använder det ordet.
Men klädseln var verkligen en riktig miss.
Genom att klä sig på det sättet som statsminister paret gjorde markerar de en brist på respekt.
För detta var väl ett statsbesök och det åker man inte till i t-shirt.
Jaja, modefixerad tänker ni. Men det är det minsta jag är. Det går inte att komma bort från det faktum att klädseln är viktig. Du går ju inte till en arbetsintervju klädd i t-shirts och jeans.
På samma sätt ska man inte inleda ett statsbesök vardagligt klädd.
Only in Sweden my friends..
Paret Reinfeldts klädmiss.
Jag riktigt skäms.
Hur puckade får man vara. Ursäkta att jag använder det ordet.
Men klädseln var verkligen en riktig miss.
Genom att klä sig på det sättet som statsminister paret gjorde markerar de en brist på respekt.
För detta var väl ett statsbesök och det åker man inte till i t-shirt.
Jaja, modefixerad tänker ni. Men det är det minsta jag är. Det går inte att komma bort från det faktum att klädseln är viktig. Du går ju inte till en arbetsintervju klädd i t-shirts och jeans.
På samma sätt ska man inte inleda ett statsbesök vardagligt klädd.
Only in Sweden my friends..
söndag, februari 03, 2008
ännu ett utdrag ur boken
"Tariq berättade att han hade delat cell med en man som haft en kusin som blivit offentligt pryglad för att han målade flamingor. Han, kusinen, var tokig i flamingor.
När talibanerna hade hittat tavlorna, hade de ogillat fåglarnas långa, nakna ben.
Efter prygeln fick kusinen ett utlimatum: att antingen förstöra tavlorna eller så fick han göra flamingorna anständiga. Så kusinen tog sin pensel och målade dit byxor på varenda flamingo..//"
Ja, gott folk så kan det gå till när allt inte står riktigt rätt till uppe på kontoret hos vissa människor.
Primitivt tänkande och primtivt beteende. Folk som har fastnat i en tidsålder någonstans mellan helvetet och sin egen påhittade tidsålder.
Vad som är viktigt att poängtera, nu är jag inte muslim men jag är säker på att ingenstans i koranen kan det verkligen stå att man ska behandla folk, kvinnor och män så som talibanerna gjorde. Inget av det kan rättfärdigas i Allahs namn.
Hur pass mycket uppmärksamhet ska man ge till en grupp som inte ens kan sätta ut ett utropstecken på de uppmaningar man har till folk.
Jag vill åka till Afghanistan. Jag vill se de platser som beskrivs så fint i boken. Jag vill se Kabul. Jag vill se det som är kvar av Buddhastatyerna.
Jag vill så mycket.
När talibanerna hade hittat tavlorna, hade de ogillat fåglarnas långa, nakna ben.
Efter prygeln fick kusinen ett utlimatum: att antingen förstöra tavlorna eller så fick han göra flamingorna anständiga. Så kusinen tog sin pensel och målade dit byxor på varenda flamingo..//"
Ja, gott folk så kan det gå till när allt inte står riktigt rätt till uppe på kontoret hos vissa människor.
Primitivt tänkande och primtivt beteende. Folk som har fastnat i en tidsålder någonstans mellan helvetet och sin egen påhittade tidsålder.
Vad som är viktigt att poängtera, nu är jag inte muslim men jag är säker på att ingenstans i koranen kan det verkligen stå att man ska behandla folk, kvinnor och män så som talibanerna gjorde. Inget av det kan rättfärdigas i Allahs namn.
Hur pass mycket uppmärksamhet ska man ge till en grupp som inte ens kan sätta ut ett utropstecken på de uppmaningar man har till folk.
Jag vill åka till Afghanistan. Jag vill se de platser som beskrivs så fint i boken. Jag vill se Kabul. Jag vill se det som är kvar av Buddhastatyerna.
Jag vill så mycket.
Jag har sträckläst
Khaled Hosseinis bok "Tusen strålande solar"
Boken skildrar två afghanska kvinnoöden under en trettioårs period men också Afghanistans historia.
En bok som bör läsas av alla!!
Den var bitvis seg på sina ställen och när man har läst färdigt har det tagit andan ur en.
Men vad Hosseini vill visa med boken är starka kvinnoöden, hur ett land som Afghanistan och dess befolkning ständigt fått utstå krig och förstörelse.
Vad många av oss glömmer är att en gång i tiden blomstrade landet.
Det har en otroligt rik kultur och historia.
Visste ni att sidenvägen gick genom Afghanistan. Förbi Buddhastatyerna som talibanerna förstörde. Ett världsarv som gick förlorat. En bit av ett folks långa historia.
Men det känns som det här är en bok där rika vita kvinnor om man nu får uttrycka sig så kommer säga:" åh så synd om kvinnorna".
Jag tror inte alls att det är Hosseinis mening med boken. Vad han vill är att förmedla två kvinnors otroliga styrka och vilket lidande de genomgår.
Jag tror faktiskt inte att en svensk medelålderskvinna med sin akademiska utbildning fullt ut kan förstå dessa kvinnoöden.
Hur en kvinna som bara är 23år men som på grund av alla prövningar ser dubbelt så äldre ut än vad hon är. Hur hennes hängivenhet till barnen kan få henne att gång på gång riskera sitt eget liv. Jag vet inte ens om jag själv fullt ut kan sätta mig in i dessa kvinnors situation.
Visst är männen också offer.
Men den uppgiften lämnar jag till någon annan att förmedla. Jag intresserar mig för kvinnorna
Boken skildrar två afghanska kvinnoöden under en trettioårs period men också Afghanistans historia.
En bok som bör läsas av alla!!
Den var bitvis seg på sina ställen och när man har läst färdigt har det tagit andan ur en.
Men vad Hosseini vill visa med boken är starka kvinnoöden, hur ett land som Afghanistan och dess befolkning ständigt fått utstå krig och förstörelse.
Vad många av oss glömmer är att en gång i tiden blomstrade landet.
Det har en otroligt rik kultur och historia.
Visste ni att sidenvägen gick genom Afghanistan. Förbi Buddhastatyerna som talibanerna förstörde. Ett världsarv som gick förlorat. En bit av ett folks långa historia.
Men det känns som det här är en bok där rika vita kvinnor om man nu får uttrycka sig så kommer säga:" åh så synd om kvinnorna".
Jag tror inte alls att det är Hosseinis mening med boken. Vad han vill är att förmedla två kvinnors otroliga styrka och vilket lidande de genomgår.
Jag tror faktiskt inte att en svensk medelålderskvinna med sin akademiska utbildning fullt ut kan förstå dessa kvinnoöden.
Hur en kvinna som bara är 23år men som på grund av alla prövningar ser dubbelt så äldre ut än vad hon är. Hur hennes hängivenhet till barnen kan få henne att gång på gång riskera sitt eget liv. Jag vet inte ens om jag själv fullt ut kan sätta mig in i dessa kvinnors situation.
Visst är männen också offer.
Men den uppgiften lämnar jag till någon annan att förmedla. Jag intresserar mig för kvinnorna
Visste ni det här
och nu är jag väldigt väldigt sen ute men det gör det inte mindre viktigt.
Detta var talibanernas tillkännagivande när de tågande in i Kabul och andra afghanska städer i september 1996.Vårt watan heter från och med nu Islamiska emiratet Afghanistan.
Här följer de lagar som vi ämnar tillämpa och som du ska lyda:
- Alla medborgare måste be fem gånger om dagen. Den som under bönetid blir ertappad med att göra något annat kommer att pryglas.
- Alla män måste låta skägget växa. Korrekt längd är minst en knytnäve nedanför hakan. Den som inte fogar sig i detta kommer att pryglas.
- Alla pojkar måste bära turban. Från första till sjätte klass ska alla pojkar ha svart turban, i högre klasser ska de ha vit. Skjortor måste knäppas upp i halsen.
- Det är förbjudet att sjunga.
- Det är förbjudet att dansa.
- Det är förbjudet att spela kort och schack. Det är förbjudet att ägna sig åt hasardspel och att flyga drake.
- Det är förbjudet att skriva böcker, titta på film och måla bilder.
- Innehav av undulat bestraffas med prygel. Fåglarna kommer att dödas.
- Den som stjäl kommer att få handen avhuggen vid handleden. Om man stjäl ytterligare en gång kapas foten av.
- Icke-muslimer får inte utöva sin religion på platser där muslimer kan se dem. Den som ertappas med detta kommer att bestraffas med prygel och fängelse. Om en icke-muslim ertappas med att försöka omvända en muslim till sin religion blir straffet döden.
Lystring alla kvinnor:
- Kvinnor bör hålla sig hemma dygnet runt. Det passar sig inte för kvinnor att ströva på gatorna utan mål. Om en kvinna trots allt går ut måste hon åtföljas av en mahram, en manlig släkting. Den kvinna som ertappas ensam utanför hemmet kommer att pryglas och skickas hem.
- Kvinnor får under inga omständigheter visa sina ansikten. Utomhus måste alla kvinnor bära burqa. Straffet för att inte göra det är kraftig prygel.
- Det är förbjudet att använda smink.
- Det är förbjudet att bära smycken.
- Det är förbjudet att bära utmanande kläder.
- Kvinnor får bara yttra sig om de blir tilltalade.
- Kvinnor får inte ta ögonkontakt med män.
- Kvinnor får inte skratta så att andra hör det. Straffet för att skratta på offentlig plats är prygel.
- Det är förbjudet att måla naglarna. Straffet för att göra detta är att få ett finger avkapat.
- Flickor får inte gå i skolan. Alla flickskolor ska omedelbart stängas.
- Det är förbjudet för kvinnor att arbeta.
- Kvinnor som befinns skyldiga till otrohet kommer att stenas.
Lyssna. Lyssna noga. Lyd. Allah-u-akbar.
måndag, januari 28, 2008
Slutplädering
i åtalet mot Lars-Erik Pettersson heter han och inget annat (ber om ursäkt för namnfelet i mitt förra inlägg) i Skandia härvan.
söndag, januari 27, 2008
Välkommen in
är du en stjärna slipper du undan med nästan vadsomhelst.
Du kan punda inför kamerorna och inget händer. Du kan köra samtidigt som du har ditt barn i knät och inget händer. Du kan förgripa dig på någon och ingenting händer. Du kan till och med lura till dig flera miljoner och hoppsan ingenting händer.
Inga rättlsiga påföljder. Bara en massa tidningsrubriker där vi konsumenter ska få reda på varenda sjuk detalj. Detaljer som de flesta av oss inte ens är intresserade av ska vi matas med.
För min del får miss Winehouse gärna punda ihjäl sig. I could not care any less. Vilken förebild är hon för ungdomar så som hon håller på. Britney's barn kanske mår bäst av att vara hos pappan när man har en mamma som är så jäkla tom i huvudet att hon kör med barnen i knät.
Lars-Ola/Olof Pettersson får mer än gärna tillbringa flera månader till och med år i fängelse.
Girighet är en av de sju dödssynderna och han har visat sitt rätta ansikte.
Sen har vi herr Beltran-som ena veckan äcklas av svensk mat och andra veckan skäms över att vara svensk och ska bränna sitt svenska pass. När han blir frikänd får vi läsa om hur orättvist behandlad han känner sig men han skäms säkert inte längre över att vara svensk.
TA ANSVAR FÖR DINA HANDLINGAR!! Något har du säkert gjort annars skulle det aldrig leda till åtal.
Jag är så less på att matas med en massa skitnyheter. Undvik dem då kanske ni tänker. Men lättare sagt än gjort. Man matas ju dagligen med blaskornas rubriker. Usch!!!
Vad hände med den seriösa journalistiken som förmedlar riktig och läsvärda nyheter??
Vad händer med folk? Är verkligen intresset för Winehouse pundarorgier mer intressanta än riktiga nyheter??
Du kan punda inför kamerorna och inget händer. Du kan köra samtidigt som du har ditt barn i knät och inget händer. Du kan förgripa dig på någon och ingenting händer. Du kan till och med lura till dig flera miljoner och hoppsan ingenting händer.
Inga rättlsiga påföljder. Bara en massa tidningsrubriker där vi konsumenter ska få reda på varenda sjuk detalj. Detaljer som de flesta av oss inte ens är intresserade av ska vi matas med.
För min del får miss Winehouse gärna punda ihjäl sig. I could not care any less. Vilken förebild är hon för ungdomar så som hon håller på. Britney's barn kanske mår bäst av att vara hos pappan när man har en mamma som är så jäkla tom i huvudet att hon kör med barnen i knät.
Lars-Ola/Olof Pettersson får mer än gärna tillbringa flera månader till och med år i fängelse.
Girighet är en av de sju dödssynderna och han har visat sitt rätta ansikte.
Sen har vi herr Beltran-som ena veckan äcklas av svensk mat och andra veckan skäms över att vara svensk och ska bränna sitt svenska pass. När han blir frikänd får vi läsa om hur orättvist behandlad han känner sig men han skäms säkert inte längre över att vara svensk.
TA ANSVAR FÖR DINA HANDLINGAR!! Något har du säkert gjort annars skulle det aldrig leda till åtal.
Jag är så less på att matas med en massa skitnyheter. Undvik dem då kanske ni tänker. Men lättare sagt än gjort. Man matas ju dagligen med blaskornas rubriker. Usch!!!
Vad hände med den seriösa journalistiken som förmedlar riktig och läsvärda nyheter??
Vad händer med folk? Är verkligen intresset för Winehouse pundarorgier mer intressanta än riktiga nyheter??
söndag, januari 13, 2008
hörde på radion
förra veckan om en skånsk kommun minns ej vilken men de ville beräkna hur mycket en flykting kostar. För allt annat räknar man ut hur mycket det kommer att kosta.
Detta var på ring P1 jag hörde och som vanligt i det programmet får man ringa in och säga sin åsikt.
En man från just Skåne ringde in och sa att det var ett bra förslag som kommunerna la upp.
Han tog fångar som exempel. Man vet exakt hur många fångar det sitter i fängelse, hur lång tid de kommer att sitta och viktigast av allt hur mycket de kostar.
Jag vet ärligt talat inte om jag ska skratta eller gråta eller varför inte göra som matadoren i tjuren Ferdinand-slita av mig håret.
Folks okunnighet och intolerans är riktigt skrämmande.
Att jämföra flyktingar med fångar.
Som flykting tvingas man som jag skrev i mitt förra inlägg att fly. Man har inget val. Det är bara att lämna allt och fly. Till skillnad mot brottslingar som faktiskt har ett val innan de begår sitt brott.
Man kan välja att inte begå brottet. Men gör du det måste du räkna med att ta ditt straff också.
Det om något gör mig förbannad. Att mina skattepengar går åt till folk som bryter mot lag och ordning. Som tror att brott lönar sig. Som på ett olagligt och oschysst förstör för alla andra.
Det har alltid funnits och kommer alltid att finnas folk till allt och alla åsikter som finns.
Främst kommer det att finnas folk som yttrycker en åsikt utan att ha den blekaste aning om vad de pratar om
Läs på lite först sen kan man uttrycka sig.
Jag skäms å alla såna människors vägnar
Detta var på ring P1 jag hörde och som vanligt i det programmet får man ringa in och säga sin åsikt.
En man från just Skåne ringde in och sa att det var ett bra förslag som kommunerna la upp.
Han tog fångar som exempel. Man vet exakt hur många fångar det sitter i fängelse, hur lång tid de kommer att sitta och viktigast av allt hur mycket de kostar.
Jag vet ärligt talat inte om jag ska skratta eller gråta eller varför inte göra som matadoren i tjuren Ferdinand-slita av mig håret.
Folks okunnighet och intolerans är riktigt skrämmande.
Att jämföra flyktingar med fångar.
Som flykting tvingas man som jag skrev i mitt förra inlägg att fly. Man har inget val. Det är bara att lämna allt och fly. Till skillnad mot brottslingar som faktiskt har ett val innan de begår sitt brott.
Man kan välja att inte begå brottet. Men gör du det måste du räkna med att ta ditt straff också.
Det om något gör mig förbannad. Att mina skattepengar går åt till folk som bryter mot lag och ordning. Som tror att brott lönar sig. Som på ett olagligt och oschysst förstör för alla andra.
Det har alltid funnits och kommer alltid att finnas folk till allt och alla åsikter som finns.
Främst kommer det att finnas folk som yttrycker en åsikt utan att ha den blekaste aning om vad de pratar om
Läs på lite först sen kan man uttrycka sig.
Jag skäms å alla såna människors vägnar
22 år i exil
Idag är det på dagen 22 år sedan vi kom till Sverige.
Ett liv i exil för alltid.
Att fly är inget val det är något man tvingas till.
Att aldrig mer kunna återvända hem är inget man önskar någon.
22 år utan möjligheten att få växa upp med mina kusiner.
Jag har alltid avundats och gör det fortfarande-alla som har sina kusiner nära som har växt upp med dem. Jag undrar hur det känns. Är det en speciell känsla? Delar man saker som kusiner som man kanske inte gör med "vanliga" kompisar?
Hur känns det att kunna träffa eller iallafall prata med dem när man vill?
Hur känns det att ha mor-och farföräldrar nära? Att kunna prata/träffa dem regelbundet?
Uppskattar man det? Tänker man på hur värdefullt det är?
Jag vet inte.
Mina syskon och jag har aldrig upplevt det och kommer aldrig att göra det heller.
Men vi skulle ge vadsomhelst för att vrida tillbaka klockan och för en stund leka med kusinerna eller krypa upp i famnen på mor-och farföräldrar. En möjlighet vi aldrig hade.
Ett liv i exil för alltid.
Att fly är inget val det är något man tvingas till.
Att aldrig mer kunna återvända hem är inget man önskar någon.
22 år utan möjligheten att få växa upp med mina kusiner.
Jag har alltid avundats och gör det fortfarande-alla som har sina kusiner nära som har växt upp med dem. Jag undrar hur det känns. Är det en speciell känsla? Delar man saker som kusiner som man kanske inte gör med "vanliga" kompisar?
Hur känns det att kunna träffa eller iallafall prata med dem när man vill?
Hur känns det att ha mor-och farföräldrar nära? Att kunna prata/träffa dem regelbundet?
Uppskattar man det? Tänker man på hur värdefullt det är?
Jag vet inte.
Mina syskon och jag har aldrig upplevt det och kommer aldrig att göra det heller.
Men vi skulle ge vadsomhelst för att vrida tillbaka klockan och för en stund leka med kusinerna eller krypa upp i famnen på mor-och farföräldrar. En möjlighet vi aldrig hade.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)