Another Day In Paradise

She calls out to the man on the street"
Sir, can you help me?
It's cold and I've nowhere to sleep,
Is there somewhere you can tell me?"

He walks on,
doesn't look back
He pretends he can't hear her
Starts to whistle as he crosses the street
Seems embarrassed to be there

Oh think twice, it's another day for
You and me in paradise
Oh think twice, it's just another day for you,
You and me in paradise

She calls out to the man on the street
He can see she's been crying
She's got blisters on the soles of her feet
Can't walk but she's trying
Oh think twice...

Oh lord, is there nothing more anybody can do
Oh lord, there must be something you can say
You can tell from the lines on her face
You can see that she's been there
Probably been moved on from every place
'Cos she didn't fit in there

Oh think twice...

/P.Collins

Önskar Er alla Ett Got Nytt År! Att vi ska vara tacksamma för det vi har och faktiskt veta att vi kan förändra och det krävs inte alltid mycket av oss för att göra det.

Hiroshima min älskade

..har jag suttit och tittat på nu ikväll. Skriven av Marguerite Duras. En fransyska och en japan träffas och tillbringar en intensiv natt tillsammans. De talar om Hiroshima, om kriget, om konsekvenserna av kriget, minnena, förälskelsen mellan dem som är så stark fastän de bara känt varandra i knappt ett dygn. En film jag rekommenderar för övrigt.

Dialog ur filmen där fransyskan talar om vad hon sett och handlingarna av kriget. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.

"-Hela städer rasar. Mot vilka rasar städerna?
I ett raseri de inte rår över mot den ojämlikhet vissa har satt i system mot andra folk.
Över den ojämlikhet vissa raser har satt i system mot andra raser.
Över den ojämlikhet vissa klasser har satt i system mot andra klasser."

Venceremos!

heter skivan som jag köpte häromdagen 5-skivor för 149 inte dåligt alls.

Helt fantastisk. Några av er kanske känner till den.

Ett av spåren sjungs "El pueblo unido jama sera vencido! Det sjungs i kör och man kan riktigt känna kampen och revolutionärsandan.

Men jag undrar stämmer det verkligen??

Kungen och pöbeln

Jag har riktigt stört mig på Mtv's program "Cribs". Kändisar visar sina hem och man ska sitta och avundas och skämmas över att man inte har det som de har.
Såg en snutt av det häromdagen och då var de hemma hos Rod Stewart bl.a. han själv var inte hemma men dottern var det och hon visade tv-teamet runt.
De kommer till vardagsrummet och fröken Stewart säger "so this is our living-room" de går vidare och kommer till ett av badrummen, fröken Stewart-"so this out bathroom"..
Nähe du driver med mig helt allvarligt.
Vad är det med människan egentligen. Måste hon betona att det är ett badrum det förstår väl vilken idiot somhelst att det är det.

Jag vill bara-ursäkta uttrycket spy på såna program och spy på folk som tror att det är viktigt att ha en miljon badrum.

Nu är jag så pass gammal så jag vet att dessa människor inte är bättre än mig bara för att de har pengar. Eller att jag måste ha det liv som de har för att bli lycklig.

Men jag tänker på min yngsta syster och hennes jämnåriga som sitter fastklistrade framför Mtv och beundrar alla dessa stjärnor och tror att man inte är något så länge man inte har det där livet.
Jag måste påminna lillsyrran att hon är precis lika mycket värd och viktig och inga märkeskläder i världen kan ersätta henne eller göra henne lyckligare eller på något sätt underlätta livet. I alla fall inte i längden.

Historien upprepar sig själv hela tiden. Fattigt folk har alltid sett mer belevade folk som mer värda just pga deras rikedom. Att om de hade pengar skulle de också räknas.
I vissa delar av världen förekommer fortfarande feodalsamhälle vilket är helt jäkla sjukt. När jag tänker feodal tänker jag på kungen och hans vasaller och de fattigaste allra längst ner.
Hur orättvist är inte livet.

Varför eftersträvar vi ständig rikedom? Varför tror vi att det ger oss något som vi inte redan har. Att det på något sätt kommer att underlätta livet på något sätt..
Och ändå pluggar jag själv för att i framtiden få ett välbetalt jobb som kommer underlätta och "kompensera" alla fattiga år som student..

Just när jag trodde

att världen inte kunde bli mer "twisted" än det redan är läser jag i Expressens nätbilaga att Naomi Campell ska påbörja en ny karriär-och detta som journalist.

Hon har begett sig till Kuba för att intervjua Fidel Castro. Hon har helt snuvat mig på en av mina drömintervjuer-helt seriöst. Sen om det verkligen stämmer förtäljer inte artikeln.

Ack, den som ändå var rik, berömd och skandalomsusad..

Snart är detta år

till ända och ingen är nog gladare än jag att det är så.
Det har varit ett riktigt s*""t år.
Känns som jag har ett "vartannat år" syndrom. 2007 var kasst, 2008 blir bra och 2009 kasst igen osv..

Det blir väl vad man gör det till. Men vissa saker går faktiskt inte att göra något åt eller man kan inte kontrollera det.

Jag hoppas och önskar att 2008 blir ett mycket bättre år-på alla sätt och vis.

Jag måste bekänna

en sak.

Jag är trött på allt "tjat" om miljön. Om uppvärmingen, klimathot, ozonskikt, regnskogar, lågenergilampor etc.

Jag har blivit en sån där som jag försöker få männiksor i min omgivning att inte bli.
Men vad kan jag göra för att inte bidra till klimathotet?

Jag har inget körkort utan använder cykeln, åker kollektivt eller promenerar. Jag källsorterar, släcker när jag lämnar rummet, tv tittar jag knappt på, datorn är jag en flitig användare av och det tänker jag inte skära ner på.

Vad mer kan jag göra?? Jag vill inte gå med i ngn miljöorganisation.

Miljön är jätteviktig men jag brinner för de mänskliga frågorna. För kurdernas situation, för kvinnors situation men mest av allt för att avsluta min utbildning och "på riktigt" bidra till en förändring.
Jag är såååååå naiv*suck*

min yngsta syster

går på högstadiet. 13 år och mitt i den svåraste tiden i en ung människas liv (vill verkligen inte vara tonåring igen).

Hon har rosa lugg. Hon tycker att det är häftigt och rosa är hennes favoritfärg. Hon lyssnar på My Chemical Romance, Nirvana-ja allt sån musik som jag inte lyssnar på.
Hon är häftigt, kaxig, klär sig lite annorlunda och låter ingen trycka ner henne.

Häromdagen var det en kille på skolan (av utländsk härkomst) som kom fram till henne och sa att hon skämmer ut alla invandrare med sitt rosa hår.
"Ser det ut som jag bryr mig vad du tycker" var hennes svar.

Hon har rätt. Han ska ge blanka f#" i henne. Varifrån fick han den rätten att komma fram och kommentera hennes frisyr.
Jag tvivlar inte en sekund på att mycket av det kommer hemifrån.
Tjejer ska vara på ett visst sätt. Inte klä sig för annorlunda, inte ha håret så och så, inte skratta, inte prata-ja ingenting ska tjejer göra som gör att de syns.
Det är som om det är förbannelse att vara född tjej.

Tro nu inte att kvinnoförtryck endast förekommer i vissa delar av världen och att vi i Sverige är så mycket bättre; för det är vi inte.

Om bara folk kunde sluta lägga sig i hur andra lever och sköta sitt.

EXTRA EXTRA

Britney Spears's lillsyrra är gravid. Detta proklamerades ut i världen igår, om jag inte har fel.
16 år och gravid. HeLt fantastiskt.
När jag var 16 var jag iväg på ett utbytesår till USA.
16-åringen i Irak eller Afghanistan kämpar för överlevnad. 16-åringen här hemma springer runt på stan och letar julklappar.

Världen är så underbar

igår fick jag

post från svenska kyrkan som vill att jag ska skänka en slant i deras stöd för de barn som mist mamma eller pappa i aids (Afrika).
Amnesty vill att jag ska förlänga mitt medlemskap. Läkare utan Gränser och bröstcancerforskningen vill ha en slant även de.

Jag tänker inte stå likgiltig och inte ge till någon. Jag vet bara att jag inte kan ge till alla.

Saudiarabiens kung

har benådat en kvinna från det straff hon tilldömts a 80 piskrapp.

Hennes brott. Hon åkte i en bil med män som inte var släkt till henne.

Orsak för benådning; kvinna misstänkt ha våldtagits av männen under färden.
Kungen har nu visat gnutta.. medmänsklighet. Kvinnan har faktiskt inte gjort något fel.

Men är det inte så att kvinnan redan har vanärat familjens heder oavsett benådning, även om den skulle komma från Gud.
Det enda sättet att få tillbaka familjens heder är att kvinnan dödas.
Skulle gärna vilja höra fortsättningen på denna tragiska händelse men det blir nog inget av det.

Men varför

är det ingen som reagerar på kvinnornas situation i Irak??!!!
Det borde jag väl ha vetat att det är kvinnorna som drabbas mest i krig. Vet inte varför jag inte har tänkt på det tidigare.
Har ni läst Expressens serie om kvinnorna och barnen som far illa. Hot om våldtäkt, fängelse, tortyr-ja Gud vet vad.
Såg ni artiklen om kvinnan som säljer sitt barn för 6000kr. Hur kan hon tänker säkert många i denna civiliserade del av världen. Men vad vet de egentligen om henne och de problem hon måste utstå. Om den misär som hon tvingas leva i.

Här är vi så skyddade. Vi gnäller om vädret, att mjölken är slut, att julskinkan är dyr..
Var och en har sina egna problem och som det så fint heter; allt är relativt men jag kan bara prata för mig själv när jag säger att jag skäms.

Plötsligt känns mina egna problem så futtiga och meningslösa.

vad är det för j-a gnäll

från främlingfientliga munnar som säger att det kommer hit alldeles för många invandrare.
Såg någon "Aktuellt" ikväll?

1.4miljoner irakier har flytt till Syrien. 60.000 befinner sig i Jordanien. Man flyr till närmaste territorium där det råder fred och helst inte tusentals mil hemifrån.

Så kom inte och snacka en massa j-a s*"t om att det kommer för många människor hit.

• EMPATI
• TOLERANS
• SOLIDARITET

Ska det vara så j-a svårt

fördomar

har vi allesammans.
Och den som säger sig vara helt fördomsfri blåljuger.

Jag är inte ett dugg fördomsfri. Ju äldre jag har blivit känns det som de har växt. Men sen tycker jag att jag har blivit bättre på att möta mina fördommar för att se om de stämmer.

frågade en

liten tjej idag om hon tyckte att det var kul att gå i skolan.
Förväntade mig det klassiska svaret "nej, vi har bara en massa läxor" men det sa hon inte.

-Nej, det är det inte för alla bara retar oss för att vi är zigenare och imorgon ska min mamma komma till skolan och prata med dem.

Jag blev mållös. Stod där och visste inte hur jag skulle trösta den här lilla tjejen. Jag tappade talförmågan helt. Blev så ledsen.

flyktingfrågan

Argument ikväll diskuterade bl.a. flyktingfrågan med anledning av Göran Johanssons uttalande igår.
Ska Sverige ta emot fler flyktingar när man inte kan hand om dem som redan är här? Ska flyktingar få bosätta sig var de vill? Vad har de själva för ansvar, men först och främst vad är statens och kommunens ansvar gentemot dessa stora skaror som flytt undan konstant våld.

Kurdo Baksi sa "vi stödjer kriget i Irak. Vi har ett ansvar gentemot dessa flyktingar."
Han har rätt.
Att placera dem i områden och kommuner som redan har stor invandring och problem är nästan ett hån mot dem.
Placera dem i kommuner där de har en möjlighet att integreras, lära sig språket, få en praktiplats men viktigast av allt få tillbaka livsgnistan och hopp om en bättre framtid.

Ingen vill frivilligt lämna sitt land för att aldrig mer kunna återvända. Att fly är inte samma sak som att flytta. Vi har ett ansvar gentemot dessa personer att erbjuda "ett startkapital" mot en bättre framtid, för dem själva och för detta lands framtid.

Nu vet jag att det finns dem som inte vill integreras. Som helt ställer sig utanför samhället. Men dessa är bara en bråkdel av alla dem som vill det motsatta.
Det får vi inte glömma.

efter att ha bott

i Frankrike vet man vad som menas med debatt.
Där kan de verkligen den konsten och det visas fler och längre debatter än vad vi har här i Sverige.
Där pratar folk i mun på vararndra och vill det sig kan de t.om. kalla den andre parten för inte ett så smickrande namn.

Här i Sverige väntar man snällt på sin tur. Säger det man vill ha sagt och inget mer. Men jag vill ja lite liv och rörelse i debatten. Inga ökennamn men inga mesiga diskussioner heller.

Tycker vi saknar sånt här.

Ett tag var jag så upprörd över att folket inte gavs tillräckligt många möjligheter att säga sitt. Det har nu lugnat ner sig. Tidningarna har sina insändarsidor. P1 sänder ju varje morgon "Ring P1" (bara ett 40min program tyvärr) där folk ringer in och debatterar kring olika ämnen. Jag måste säga; efter att ha hört på P1 imorse och hur flitigt folk använder ordet "alltså" bev jag väldigt glad över att programmet bara är 40min långt och att det bara sänds en gång om dagen. Hör jag det ordet mer än fem gånger i samma mening igen vet blir jag tokig.

På tv har vi ju "Kalla fakta" som egentligen är ett skämt-inte programmet i sig men att det bara sänds i 30 min och med tv4's reklampauser blir det bara drygt 20 knappt det. "Argument" på tvåan, "Uppdrag Granskning", "Hakelius och Ekdahl"..
Jag vill ha fler såna program och helst att de inte sänds sent på kvällen då många redan ligger och sover.

kommentarer på debatten

fyra poliser och en väktare var närvarande.
Drygt 200 åhörare
Tv+tidning
I panelen satt bara män och moderatorn var man.
Frågor fick ställas av publiken. Sammanlagt 10 frågor tror jag det blev. Tre fick ställas av en tjej.

Jag säger till killen bredvid mig vad jag tycker om Wilks. Helt ovetandes om att denne kanske känner Wilkes eller är ett stort fan av honom för efter debatten skakar han hand och kramar om Wilks hjärtligt. Tyckte väl att han tittade lite kallt. Jag måste lära mig att hålla tyst ibland.

En läsare hade skrivit in till Nerikes Allehanda och frågat varför de inte kan publicera något på Drottning Silvia. Helst en karikatyr av henne som naken. Då skulle svenskarna veta hur fördmjukande muslimerna känner sig.

Slutsats av kvällen;
Jag blev inte så mycket klokare och det var inte så klokt av att vara där när man hostat sönder lungorna och borde varit hemma o vilat istället.

idag var det ju som sagt

dags för den spännande...debatten med bl.a. Lars Wilks och hans uppmärksammade karikatyrer.
Wilks var där med en av medarbetarna på Nerikes Allehanda som var med och bestämde att bilderna skulle publiceras.
En imam från islamiska rådet i Linköping var med likaså två lärare varav den också var frilansjournalist.

Vad ska jag säga om debatten.
Först och främst hade bilderna tydligen hängts upp på ett galleri någonstans i Värmland. Wilks frågade sedan Moderna Museét om de var intresserade vilket de inte var med motiveringen att det inte var konst. Aftonbladet tillsammans med några andra tidningar hade tydligen långt innan Nerikes Allehanda publicerat bilderna men det hade inte orsakat några rabalder.

Men varför det blev sån uppståndelse sedan minns jag inte vad Wilks sa.

Lars Wilks måste ha vetat och det gjorde han hur mycket han än förnekar det att karikatyrerna skulle orsaka uppståndelse och upprörda känslor. Att han skulle bli mordhotad osv.
Men hans ego och längtan efter uppmärksammhet gick före sunt förnuft. Han gav ingen direkt anledning till varför han gjorde karikatyrerna och han visste verkligen inte att det skulle bli sådana rabalder.

Men i detta måste yttrandefriheten fram. Lars Wilks eller "NN" måste få ställa ut det de har gjort utan att riskera en dödsdom. Vi lever i ett demokratiskt samhälle och ett av demokratisn grundpelare är just YTTRANDEFRIHETEN. MEN!!! ska det få gå före att man förnedrar och sårar över en miljard männiksor som har islam som sin tro och som ser profeten Mohammed som en helig person.
Man började diskutera Jesus och varför han inte avbildas som rondellhund. Varför ska det alltid handla om muslimer. Är muslimer verkligen så dåliga på att ta saker o ting med en nypa salt eller har de senaste årens debatt och våldsdåd gjort muslimerna till en lätt måltavla. Något/någon man kan sparka på för alla vet ju att de inte är annat än terrorister hela bunten.

Debatten varade i en timme och sen fick vi i publiken ställa frågor till vedebörande i panelen.
Inte en enda gång under debatten tittade imamen eller Lars Wilks(man hade passande nog?? satt dem bredvid varandra) på varandra. Inte ens före debatten såg jag dem skaka hand.

Men imamen var inte så oskyldig han heller. Hans påhopp på Wilks var elakt. Han kändes inte genuin och han hade inga fredliga kommentarer till/om Wilks. Men kan man vänta sig något annat??? Klart man kan och ska det också..

samtal mellan två

tonårstjejer på biblioteket.

Tjej 1-öh, hallå vi skulle låna en bok från 80-talet. Det är ju länge sen det var.

Tjej 2-ja, eller hur. 80-talet var ju aslänge sen.

läser i

nättidningarna att föräldrar tycker att mor-och farföräldrarna inte ställer upp tillräckligt mycket.
Nu är ju detta precis som allt annat individuellt.
Men jag vill slå ett slag för mor-och farföräldrarna; att egentligen har de ingen skyldighet att ställa upp i vått och torrt.
Det har varit barnens beslut att skaffa egna barn och känner man inte att man kan klara den uppgiften kanske man ska tänka om en gång till innan.
Mor-och farföräldrarna finns där som stöd och kanske barnpassning men de ska inte vara där hela tiden. Att släppa av barnen hos mamma och pappa är inte rätt.
Barnbarn är livet efterätt säger de. Men betyder det också att man ska lägga sitt liv åt sidan när ens egna barn inte orkar med sina barn eller vad det nu kan vara för anledning.

Mina föräldrar lämnade aldrig oss barn hos sina föräldrar men å andra sidan kommer jag från en kultur där man lever tätt inpå och mor-och farföräldrar deltar i uppfostrandet. Men sen kom vi till Sverige när vi var ganska små och då fanns inte mormor och morfar i närheten. Men aldrig att mina föräldrar lämnade oss hos någon barnvakt för att få lite tid för sig själv.

Där kommer en annan aspekt av barn och äktenskap in. Skaffar man barn är det ett åtagande som är helt och hållet ens egen. Vill man ha tid för sig själv kanske man inte ska skaffa barn.

Nog tjatat om detta ämne.

Men jag måste bara säga en sak till. Man ser bilder på kändisar och av ngn anledning bär de alltid på barnen. Fastän barnen är stora nog att kunna gå själva. Gör man barnen en tjänst genom att göra så. Nej, verkligen inte. Finns ingen somhelst anledning att gå omkring med en femåring i armen.

nästa vecka

kommer Lars Wilks (stavas det så??) och chefredaktören för Nerikes Allehanda och pratar om den förstnämndes uppmärksammade avbildning.

Vi får tydligen inte ha med oss väskor in i föreläsningssalen och måste vara där i god tid..
Där ser man vad religionen kan ställa till med.

idag var jag

och lyssnade på Jan Hjärpe när han pratade om Turkiet, islam och Europa.

Jan Hjärpe är religionshistoriker och professor i islamologi.

Jag kan inte säga att jag blev mycket klokare av att lyssna på honom eller att det som jag hoppades bidra med ngt i mitt uppsatsskrivande om Turkiet i EU.

Kritikernas starkaste argument mot ett turkiskt EU-medlemskap är att Turkiet är ett muslimsk land och det hör inte hemma i det kristna Europa.

Om de inte kan komma med starkare argument än så finns ingen annan slutsats att dra än att det inte enbart är religionen som är dessa motståndares problem.

Men sen om man nu ska fokusera på religionen. Hur många besöker kyrkan idag? Dop, bröllop och begravning verkar vara de enda tillfällen som kyrkan besöks. Religionen är mao en lam ursäkt för att inte acceptera Turkiet som medlem.

Att få Turkiet med i EU är ngt positivt både för kandidatlandet själv och för resten av Europa och inte minst för andra muslimska stater.

Turkiet är en sekulariserad stat. Vilket den slår vakt om. Detta redan 1923. Om jag inte minns skildes inte svenska kyrkan och staten förrän år 2000. Det tål att tänkas på.

Inte minst kan ett turkiskt medlemskap innebära att den kurdiska befolkningens fri-och rättigheter inte längre kan ignoreras längre. Det bor trots allt drygt 12 miljoner kurder i Turkiet som inte får prata eller skriva på sitt eget språk. Som inte får utöva sin kultur. Allt som är grundläggande för oss som bor i en demokratisk stat är förvägrade kurderna.

jag såg

"Dagbok från en motorcykel", förra veckan. Handlar ju om Che's och hans kompis resa genom Sydamerika på motorcykeln som jag nu inte minns vad de kallade den för.
Så mycket intryck gjorde filmen på mig.
Vet inte riktigt vad jag ska tycka om filmen. Visste heller inte riktigt vad jag förväntade mig av den.
Tyckte mest att det var en romantiserad bild av deras resa och inte ens mötet med de spetälskade kändes genuint.

Jag satt mest och var ledsen. För jag visste att de två vännerna skulle skiljas åt och vilket öde Che skulle gå till mötes.

Men deras vänskap imponerade på mig i alla fall. Att fortfarande kunna vara vänner efter en sån lång resa med alla påfrestningar det medför.
Förra året försökte jag få med mig en kompis (frågade faktiskt flera av dem) på en resa till Kina. 10 dagar skulle resan vara på. Men ingen nappade. Där stod jag hemma och rasande på mig själv för att jag satt tillit till mina kompisar och missat min chans att se en del av världen.
Aldrig mer att jag gör det.

om jag kunde

skulle jag ta emot ett ensamkommande flyktingbarn i mitt hem. Men sen tänkte jag; vad annat än mat och logi kan jag erbjuda detta trasiga, traumatiserade barn?
Jag kan erbjuda värme och mitt stöd. Jag kan trösta och uppmuntra. Men skulle jag klara av att göra det? Som flyktingbarn själv (inte ensamkommande) vet jag att mitt stöd räcker men kanske inte fullt så långt som behövs.

Läste i tidningen "VI" (2007:03) en intervju med kommunstyrelsens ordförande i Malmö Ilmar Reepalu, hur han anser att flyktingmottagandet är en angelägenhet för hela Sverige och att man i princip inte kan "dumpa" alla på en plats och sen hoppas på att det löser sig eller att det inte kommer att uppstå problem.
Han nämner den välmående kommunen Vellinge som vägrar att ta emot några flyktingar. De skyller på ekononmin.

Vad har nu detta med de ensamkommande flyktinbarnen att göra? Jo, att staten måste ta sitt ansvar, att dessa människor måste få stöd. De måste komma ut i samhället-genom olika åtgärder.
Man ska inte placera alla flyktingar på en och samma plats. Det är fel. Både mot dem själva och mot samhället.

Jag gråter för alla

kvinnor som faller offer. Blir slagna, stympade, brända, förföljda och för dem som blir dödade-av sina makar/sambon.

Senast i våldet mot kvinnor är den 31-åriga fembarnsmamman från Landskrona. Hennes sambo tog hennes liv och lade henne sedan i husets oljetank. Vilket iofs. är ganska bra läste jag. För kroppen har bevarats väl och man kan få fram hur hon dödades.

Men att ligga död i källaren till sitt hus. Fem barn får växa upp utan sin mammas kärlek och stöd för att hennes sambo av någon anledning inte ville se henne i livet igen. Vad är det som ger honom och alla andra män som brukar våld och dödar sina kvinnor- rätt att ta ngn annans liv. Varför läser man om det dagligen. Varför har dessa män ingen spärr som säger att detta jag gör är fel.
Varför ska man inte kunna lita på sin make-det är den personen som man ska kunna lita mest på och som man ska lite på inte gör en illa. Om man inte kan lita på honom vem ska man då lita på?

Miljontals kvinnor faller dagligen offer för mäns våld mot dem. Det har alltid förekommit och kommer alltid att förekomma. Men kan man göra något för att minska på våldet?
(Missförstå mig rätt nu. Självklart vet jag att alla män inte brukar våld mot sina respektive).

Idag

hyllar jag alla pappor världen över. Men mest av alla hyllar jag min egen far.
Min storasyster tycker att fars dag och mors dag och alla andra dagar som har tillkommit i almanackorna är bara för att kapitalismen ska hållas igång. Vi ska spendera ännu mer och köpa ytterligare vad vi egentligen inte behöver.
Kanske har hon rätt. Men pappa jag hyllar dig ändå och tänker så göra varje år.

Jag måste bara

tillägga.
Nu är det ett tag sen det hände. Men domen i det uppmärksammade våldtäktsmålet mot Stureplansprofilerna blev fängelse.

Jag gratulerar Domaren-för att han insåg att en kvinnas tidigare sexuella vanor inte innebär att hon vill bli våldtagen, kvinnans Advokat-för att ha försvarat sin klient och kvinnan själv-för att en del av det helvete hon genomlidit är äntligen över.

överallt

ja precis överallt exponeras kvinnans kropp. Jag satt med min lillasyster och tittade på Mtv. Såg tjejerna i musikvideo(rna) eller vad det nu heter. Var de inte halvnakna så var det iallafall nära inpå.

Det är riktigt, riktigt sorgligt att tjejerna utsätter sig själva för detta. Att hysterin och utseendefixeringen är en så pass viktid del i en ung tjejs vardag.
Vilka är offer och är dessa tjejer några offer alls eller får de skylla sig själva? Vem driver dem och vad driver dem. 15-minutes of Fame. Men vad hände med självkänslan efteråt, vad händer när man sålt sin själ till vidriga-tyvärr oftast men också förekommande kvinnliga arbetsgivare-eller managers.

Vad är det som får en tjej att vilja klä ut sig till prostituerad inför en fest som har ett visst tema. Och hon tycker att detta är okej. Hon väljer att gå på festen för det är okej så länge hon får ha kul.
Men har inte nöjet något pris??

Jag måste tillägga att killarna i dessa musikvideos var /är fullt eller nära fulltpåklädda.

Man kan diskutera och skriva hur mycket somhelst om detta. Men det får bli till en annan gång. Den röda tråden är iaf. att det är riktigt tragiskt att unga tjejer måste klä av sig nakna för att känna att de är någon/något

"Jag väntade tills hon sov

Därefter stack jag in en hand under lakanet. Jag sökte mig fram mellan hennes lår och då vaknade hon. Hon såg förgrymmad på mig. Inte ett ord kom över hennes läppar, hon rullade ihop kroppen och kastade sig över på sidan...Eftersom hon låg med ryggen mot mig, gick jag på henne bakifrån istället. Jag klämde in handen mellan hennes lår och hon började sparka och kämpa något alldeles förfärligt under lakanet. Att en man berör sin hustru på det viset är ju helt naturligt.."

Nu var detta stycke taget ur en bok, Jonas Eckel av Karin Fossum.
Men det kunde lika gärna varit och verkligehet och det är just vad det är för miljoner kvinnor världen över.
Männen ser det som sin rättmätiga roll som kvinnans make att ha rätt till hennes kropp i tid och otid. Det kan inte klassas som annat än våldtäkt och det förekommer. Even in Sweden my friends

Jag har stått i kö

för lägenhet hos Östgöta Brandstodsbolag i mer än ett år. Har fortfarande inte fått något erbjudane om ledig lägenhet. Just det bolaget uppmärksammades i Uppdrag granskning tror jag det var, för några år sedan.

En utländsk kille-utan brytning (reporter 1) men med "annorlunda" för-och efternamn ringde och frågade om de hade några lediga lägenheter. Nej, det har vi inte sa kvinnan på andra sidan luren.

En stund senare ringde en svensk kille (reporter 2) med ett svensk för-och efternamn. Han ställde samma fråga och då fanns det plötsligt ett par lägenheter lediga.

Vad kan vi dra för slutsats av detta?? Jo, att diskriminering förekommer överallt och man får mer NEJ än JA-svar som invandrare.

En kompis till mig har efter ett par veckor i kön fått en lägenhet i innerstaden. Gissa vilket bolag som hon hyr av. Rätt gissat-Östgöta Brandstodsbolag. Måste bara tillägga att hon är svensk.

Vad ska vi dra för slutsats av detta? Kan man dra någon annan slutsats än att det är ren och skär diskriminering??

Jag brukar lyssna

..på Lugna favoriter. Jag vet, det är lite patetiskt eller är det det.
Nåväl, folk brukar ringa in och önska låtar och innan de lägger på frågar programledaren varför de lyssnar på just den radiostationen; och det slår aldrig fel. Alla svara ungefär likadanat-Det är lugn och skön musik, romantiskt,avkopplande, jag har alltid lugna favoriter på etc..
Det känns nästan som om programledaren har instruerat dem att säga detta.

Nu är det så är det är lugn musik och lite romantiskt kanske det är också. Men precis som på andra radiostationer upprepas musiken och man lessnar fort.
Tacka vet jag P1 och speciellt på förmiddagarna.

att vara tjej

" Söndagar är en okvinnlig dag. Man duschar inte, håret hänger, man rakar inte benen, man går i fula kläder. Det är lite jobbigt att vara kvinnlig hela tiden, man har faktiskt inte alltid lust. Man orkar liksom inte alltid. Ibland vill man få lugn."
ur Fanny Ambjörnssons bok " I en klass för sig"

Joyce Carol Oates

Jag har precis läst ut Joyce Carol Oates bok ”Våld."

Den handlar om en kvinna, en mamma som blir våldtagen när hon är på väg hem från en fjärde-juli fest. Hon släpas in i ett smutsigt illaluktande båthus av 5-6 unga killar, kanske fler. Höga på amfetamin förgriper de sig på offret. Där våldtas och misshandlas hon. De lämnar henne blödande från mun, näsa, underliv och rektum och hoppas att hon är död. Dottern som tack och lov inte utsattes för våldtäkten blir vittne. Hon ser inte vad som händer hon hör sin mammas skrik och rop på hjälp och om det inte vore för dotterns snabba agerande efter att killarna gått, så hade säkert mamman dött. Vilket också är mammans önskan. Att hon helst skulle ha dött. Man får sedan följa rättegången och hur skulden läggs på kvinnan, på mamman.

En hemsk bok men som ändå borde läsas av alla. Detta var nämligen inte bara vad som hände i skönlitterär bok. Utan det sker dagligen överallt i världen och även i Sverige. Kvinnor blir utsatta för våldtäkt och när rättegången sen startar ifrågasätts hennes utsago och förgriparna blir offren istället.

Om vi blundar för verkligheten, för allt hemskt som sker då är vi lika skyldiga som förövarna. Passivitet kan vara värre än själva brottet oavsett vilket det är.

Läkare utan gränser

FEM REDSKAP I KAMPEN MOT UNDERNÄRING

1. För de värst drabbade krävs omedelbar intensiv medicinsk behandling.
Att ge ett barn intensivbehandling med sondmatning och grundläggande mediciner i två veckor kostar 135 kronor.

2. Speciellt utvecklade näringsprodukter.
En förpackning med jordnötspasta kostar 3 kronor.

3. Mässlingsvaccination.
Ett barn kan få ett livslångt skydd mot mässling för 21 kronor.

4. Livsmedelsdistributioner.
25kg mjöl berikat med vitaminer, mineraler och fetter kostar 112 kronor.

5. Grundläggande hälsovård.
Att behandla ett barn mot de enklare infektionerna med antibiotika kostar 20 kronor.


Så om du trodde att din insats inte gör någon skillnad har du svaret här; svart på vitt att det gör det!
Jag vet det är mycket man ska engagera sig i många som vill ha ens pengar och man kan inte ge det till alla. Man får prioritera och stödja den organisation som känns bäst för en själv.

Rosa bandet

Oktober går i rosas tecken.
Stöd bröstcancerforskningen. Köp ett rosa band, idag.

Men jag säger som Robin Cook

"I won't let the sun go down on me"

"...vi går genom livet på darrande ben
I varje öga bor en sorg
I varje bröst en sten.."

-Lisa Nilsson- Ändå faller regnet

Jag blir så less

påtvingad samlag är aldrig frivilligt och ett nej är ett nej.
Läs correns artikel idag om de tre män som hävdar att de två tonårsflickorna var frivilligt med på samlag.
Först och främst. Vilken tjej vill ha sex med tre killar samtidigt eller med bara en när "publik" finnes. Sedan, tjejerna var 14 och 15år gamla och killarna i 20-års åldern. Vilket innebär att för den yngre tjejen var inte ens åldern inne och bara det SKA fälla de här killarna.

Sen är det återigen det klassiska.
Förövarna får uppmärksamhet i media. Men var tog offren vägen och kommer det bli som alla andra rättegångar att åtal leder till frigivning.

I Sverige idag år 2007 misstros tjejen när hon säger att hon har blivit våldtagen.
Ah, denna underbara jämställdhet. Var tog du vägen. Jag saknar dig.

förra helgen var helt fruktansvärd. Allt var verkligen becksvart och det var verkligen så att jag varken visste in eller ut. En fruktansvärd känsla och situation. Det var delvis självförvållat så man får väl skylla sig själv men usch vad hemskt det var.

Sen har vi denna helgen. Totalt det motsatta. Ta idag t.ex. Jag har haft en helt fantastisk dag.
Jag har suttit och fikat med två personer som jag tycker om och som jag trivs med. Vi har pratat om lite allt möjligt men jag är ju som jag är så det blev ganska mycket politik.

Det blev inget pluggande men jag har svårt att känna dåligt samvete för det. Jag behövde verkligen det fantastiska jag hade idag.

Jag är inte euforisk men jag kan se ljuset i tunneln.

för övrigt anser jag

att Turkiet borde antas som medlemsstat.
Det är något som hela Europa har något att vinna på.
och varför skulle möjligheterna till ett bättre leverne vara några utvalda förunnade??

Dessutom hoppas jag självklart på en bättre situation för de 15-20 miljoner kurder som bor i den turkiska delen av Kurdistan, eller Turkiet om man vill uttrycka sig så.

Det har nu gått 100 dagar sen den lilla brittiska flickan Madeleine försvann.
Ingen vet var hon är och om hon lever. Det sistnämnda är tyvärr inte så troligt. Inte efter 100 dagar.

Jag tänkte; skulle ett barn av säg marockanskt ursprung få samma uppmärksamhet i media. Skulle fotbollsproffs gå ut på plan i t-shirts med barnets bild och med uppmaningen "glöm mig inte".
Jag tänkte på alla fall i USA som man har hört om. Där alla möjliga resurser tillsätts för att kunna hitta ett "vitt" barn medan det inte alltid är så självklart om det är ett mörkt barn som är försvunnet.

Jag undrar vad det är som gör Madeleines försvinnande så unikt. Barn överallt försvinner dagligen men de får inte alls den uppmärksamhete i media.

Jag är så

stolt över mig själv.
Jag har äntligen gått med i Amnesty. Jag har nämnt det i tidigare inlägg att jag ska med men det har inte blivit av. Men nu ikväll betalade jag in medlemsavgiften och jag kan inte lova att jag kommer bli en aktiv medlem i början men jag hoppas på att bli det längre fram.

Finns det egentligen någon anledning till varför man inte ska gå med.
Fundamentala rättigheter ssåsom yttrande- och tryckfrihet är något som borde vara alla förunnade.
Men det ser inte ut så i alla delar av denna värld. Amnesty kämpar för dem som har hamnat i fängelse för något som vi tar för givet.

Att leva är en rättighet och att kunna uttrycka sig tillkommer med denna rättighet.
Engagemang och tolerans går hand i hand

Jag har precis

läst om den misshandlade mörkhyade mannen i Oslo som vägrades åka med i ambulans. Om jag var mer duktig på datorer skulle jag länka till den artikeln.
Men pga att han fick läkarhjälp försent kan han ha fått permanenta hjärnskador.

Det är såna här händelser som får mig att inse mer och mer att inget av de nordiska länderna är direkt invandrarvänliga och att tillåta invandring till dessa länder var/är kanske ett stort misstag.

Jag tror att de är i väldigt få delar i världen där invandring finns som man får höra kommentarer som "åh, vad bra du pratar språket, eller ni invandrare..."
Efter 20 år så benämns man fortfarande som "ni invandrare". Att en försöka bli svenskens jämlike är hopplöst. Andra klassens medborgare. Man kommer alltid vara den där invandraren och man kommer alltid få höra dumma kommentarer och man kommer aldrig som invandrare förstå hur dumma människor kan vara.

Har jag fel? Rätta mig gärna om jag har det!

Hold me like the river Jordan...

..I'm only human...

Jag har märkt

att väldigt många har svårt för det där med att flytta och att fly.

När man flytta; så är det ngt man gör självmant och man kan närsomhelst återvända.

När man flyr däremot så är det ngt man tvingas till och det kan oftast vara ett hastigt beslut. Man kan aldrig mer återvända utan är för alltid landsförvisad.

Det är ngt som väldigt många har svårt för att förstå.

varför drabbas

goda människor av olyckor hela tiden.
Jag tänker på de nu 23 sydkoreanska hjälparbetarna som hålls som gisslan i Afghanistan av talibanerna.

23 unga män och kvinnor som vill göra en instas för mänskligheten för Afghanistans utveckling. Och så händer detta. De blir tillfångatagna och hotas av avrättning.

Gemene afghan är god. Jag vet det. Men så finns det alltid precis som över allt annat i denna värld några som förstör för alla.

Fattar de inte att de är de själva som får betala det högsta priset i slutändan.

Sen undrar jag, varifrån de anser sig ha fått rätten att bestämma miljoner afghaners öden, genom att att agera så som de gör.
När blev de Gud??

regn, böcker och film

Ja, det har ju inte varit världens bästa sommarväder.
Jag har visserligen jobbat så mkt att för mig gör det nästan detsamma om det varit regn eller sol. Men klart att jag gärna tar emot lite sol.

Min lediga tid har gått åt till att läsa och titta på film med syrran.

"Hotel Rwanda" är en av filmerna. Handlar om det fruktansvärda folkmordet som begicks i Rwanda 1994. På drygt 100 dagar slaktades bokstavligen över 800 000 tutsier av hutuer. Omvärlden visste vad som pågick men hjälpinsatserna kom 800 000 männiksoliv försent.
Hotellets direktör. En hutu, gift med en tutsier. Han lyckas rädda över 1000 tutsier och hutuer undan masslakten.
En absolut sevärd film. Det är vår skyldighet att kunna historien och lära oss av den.

Nu har jag äntligen läst ut Vilhelm Mobergs "Utvandrarna och Invandrarna." Jag var så ledsen när jag hade läst färdigt. Det är som att läsa om min egen mamma när jag läser om Kristina. En skrämmande likhet.
Boken fortsätter med Nybyggarna och Sista brevet till Sverige. Har ej läst dessa och det tänker jag inte göra. Inte än på ett par år.
Men just dessa böcker är något som alla svenskar borde läsa. De flesta svenskar tror jag har någon avlägsen släkting som har utvandrat.
För att känna till nuet måste man känna till sin historia.

Sen har jag sett "Förortsungar" med syrran. Inte världens bästa film. Men det som var härligt med den var att den utspelade sig i Fittja. En plats där jag har mina lyckligaste barndomsminnen.

Är inne i en Ted Gärdestad period. Lyssnar mycket på honom. Men jag blir så otroligt melankolisk när jag lyssnar på honom. Borde lyssna på annat då istället men det vill jag inte.

Lite tips från mig till Er:-)

Det krävs

så lite för att göra en människa glad eller för att göra en "god gärning".

Köpte en ny kalender idag. Betalade lite extra för den men den såldes till förmån för Friends. Ni vet den där organisationen som jobbar för att motverka mobbning på skolor.
När jag känner att jag har råd skänker jag pengar till någon typ av forskning. Senast var till förmån för bröstcancerforskningen.

Tänk på det till nästa gång;-)

Jag har sagt det förut

och jag säger det igen.

De gör verkligen ont i hjärta och själ att ha en alliansregering. En regering vars politik sparkar på dem som redan ligger ner och som klart och tydligt sänder ut signalen att är du inte någon så betyder du heller inget.

2010, känns såååååå fruktansvärt långt till.

VAB

Vård Av Barn. Jag tror att jag hörde detta på nyheterna för ett par veckor sedan. Det känns nästan som en mardröm där jag inte vet om jag ska skratta eller gråta.

Deras förslag var att någon annan än föräldrarna skulle kunna "VABBA". Dessa skulle förslagsvis vara, pensionärer, studerande, ungodmar eller arbetslösa.

Ja, ni får själva avgöra hur utomordentligt idiotiskt förslaget är.

Jag var ute

och gick med hon jag är assistent till. För första gången på länge var det uppehåll och vi gick en långpromenad. Vi gick förbi kykogården och lade en bukett plockade blommor på hennes anhörigas grav och eftersom vi inte hade bråttom hem tog vi en lite längre väg hem.
Vi gick genom Kanberget (gamla vattentornet). För er som bor i Linköping vet var detta ligger.
Det är ett område där man har byggt lyxlägenheter där vanliga människor som exempelvis mina föräldrar aldrig kommer ha råd att bo i.

På Kanberget låg förr bl.a. Ungdomsmottagningen och Flyktingmedicinsk centrum. Men för ca sex år la man ner UM och FMC och bestämde att där skulle byggas lyxlägenheter. UM ligger nu inne i stan och FMC har flyttat till Norrköping dock med en begränsad mottagning här.
Jag minns att personalen på UM sa att de inte ville flytta in till stan och att lokalerna där skulle vara mindre och det skulle inte ligga lika avskilt. Men det bestämdes "över deras huvuden" eller hur man nu ska uttrycka det att de skulle flytta.

Övre medelåldern har jobbat hårt. Barnen har flygit ur sina bon och de behöver inte längre bo i den stora villan. Vad passar då bättre än en lyxlägenhet utrustad med alla bekvämligheter man kan tänka sig.

Ni skulle ha varit med. Det var faktiskt lite skrämmande att gå där. Stora balkonger, fina utemöbler, perfekt klippta gräsmattor, tyst och lugnt och mitt i allt en svartskalle och hennes brukare som är ute och går i solen.

Jaja, jag vet vad ni tänker. Folk har jobbat/jobbar hårt och de har all rätt att bo här. Men mina föräldrar jobbar också hårt. Men de kommer aldrig bli höginkomsttagare. De kommer aldrig ha råd att bo på Kanberget varken nu eller om 10 år.

Det är skillnad på folk och folk. Det finns en klasskillnad i Sverige. Inte lika utpräglad som i Storbritannien kanske, men den finns.

Är Turkiet

verkligen redo för EU.

Jag känner inte till någon annan stat som förtrycker sin minoritetsbefolkning lika mycket som Turkiet gör och som samtidigt kallar sig för demokrati.



Jag minns vår flykt till Sverige. Jag var fem år. Vi fastnade i Ankara i 40 dagar. Jag minns dessa 40 dagar med skräck. Vi var tvungna att hålla oss gömda. Vet inte riktigt varför men det var väl för att ingen skulle få reda på var vi var.

Men iaf. på detta hotell som vi bodde på, släpades samtliga gäster ner till hotellets källare en kväll.

Hotelldirektören stod och pratade om någonting sen tillkallade han på en ung man. Direktören slog denne unge man så mycket att han började blöda. Sedan tillkallade han ännu en och gjorde samma sak med denna.

Jag fick senare veta att det var skrämseltaktik från direktören. En varning till hotellets gäster, at om vi försökte fly eller göra något annat som han inte gillade skulle vi råka ut för samma sak.

Jag var fem år och min storasyster drygt åtta år. Detta var 1986.

21år senare sitter jag och skriver uppsats om Turkiet och EU och aldrig har min önskan att kunna tala turkiska igen varit starkare.
Jag hatar inte. Jag vägrar att göra det. Men jag glömmer inte heller.

jag var ju i Oslo

för ett par veckor sedan. Hälsade på syrran och hennes familj.
Min svåger som är taxichaufför berättade om alla otrevliga kunder som kliver in i taxin och som tror att de kan tala till en hursomhelst, just för att man är taxichaufför och för att man inte är norrman.

Det finns verkligen folk för allt och deras sämsta sida tycks alltid dyka upp vid berusningstillstånd och det är även den "sanna" sidan man får se, anser jag.
Vid detta tillstånd fälls den ena rasistiska kommentaren efter den andra.
Men min svåger är inte den typen som tar emot denna typ av smicker bara sådär.
Han ger dem svar på tal och ber dem sedan att kliva ut bilen.

Det finns en gräns för hur mycket man kan ta och man ska aldrig behöva stå ut med rasistiska kommentarer oavsett vilken branch man jobbar inom.

Nu

är det ett bra tag sen jag skrev. Jag måste ju först och främsta ändra åldern. 27 är man nu och det känns inte mer än annorlunda än 26.
Jag jobbar som en tok. Vet inte riktigt varför, för även studenter behöver lite ledigt under sommaren. Men det kanske är bra att jag gör det. Ska titta på min blivande lgh senare idag och då behövs slantarna till inredningen.
Jag har grunderna men det är de stora grejerna som fattas och som kostar mest. Jag har tittat ut vad jag vill ha och har nog med nöd och näppe råd.
Det viktigaste för mig är mina böcker och att det finns plats för dem. Resten fixar jag efter hand.

Jag har blivit ovanligt morgonpigg den senaste tiden. Men det beror nog mest på min systerdotter vars ljuva stämma man hörde redan kl 06.30. Inte mig emot.
Men nu har de åkt tillbaka till sig och det känns så tomt här men jag hoppas att min morgonpigghet:-) håller i sig.
Jag tänkte att jag skulle iväg och träna. Det var evigheter sen och jag tycker inte alls om när det blir såna uppehåll. Men träningen är förhoppningsvis något jag kommer hålla på med hela livet. Ingen panik alltså, eller...??

Måste bara kommentera vädret. Vilket j-a riktigt skitväder. Visserligen gillar jag regn. Men någon måtta får det vara på det hela.
Lite sol och värme TACK!

så såg situationen

ut för de kurder som levde i Turkiet för 40-50år sen och det lustiga är att det fortfarande ser ut så.

språk

..."De kurdiska barnen var få. Av rädsla, vågade vi inte prata kurdiska med varandra ens på rasterna, eftersom vi visste att de turkiska barnen skulle skvallra på oss och att vi då skulle få stryk. Lärarinnan trodde att hon skulle kunna läsa oss turkiska med våld. Att kunskap kräver tid och kärlek förstod hon inte.
Snart fanns inte en fläck på min kropp som inte hade ett blåmärke eller en svullnad.
Ibland blev fröken så arg att hon inte nöjde sig med linjalen, pekpinnen eller sina egna fingrar utan använde tänderna. Hon la en bit av sitt klänningstyg på min arm och bet hårt i den av ren ilska. Eftersom hon ansåg mig vara smutsig ville hon inte bita direkt i skinnet..."

Ur Mahmut Baksis bok "Minnen i exil"

ett tfn samtal

"Folktandvården Östergötland"

-ja, hej jag skulle vilja ställa mig i kö.

"Vad har du för personnummer?"

jag ger kvinnan mitt personnummer

"Ja, nu hittar jag dig. Serevaya, är det det du heter?" sa hon med löjlig röst

-Nej, det är det inte, Sureyya, heter jag!

Att det ska vara så jäkla svårt att uttala eller ens anstränga sig för att uttala namn som inte är traditionsenligt svenska.
Jag begriper inte för fem öre hur denna kvinna kunde få Serevaya utav Sureyya. Är hon dyslektikter, eller (intet ont om dyslektiker)
Jag är bara så trött på att talas om integration hit och dit, respekt för det som är "annorlunda" och en massa annat skitsnack.

Det enda jag vill är att mitt namn uttalas korrekt.

Det är så mycket

jag vill skriva om. Så mycket som behöver uppmärksammas.

Jag vill skriva om den pågående rättegången i ett uppmärksammat våldtäktsfall, där förvsarssidan bl.a. räknat upp antalet sexpartner tjejen haft, vilka ställningar etc. Det har ingen som helst relevans och är så oerhörd kränkande för offret.

Jag vill skriva om alla kvinnor som utsätts för våld av sina fd. partners. Män som inte kan acceptera att det är slut och måste ta till våld och i värsta fall mörda-allt för att "om inte jag får henne, ska ingen annan ha det heller". WAKE UP!!!!!!!!!! Kvinnan är inget jävla objekt som du kan äga. Det är en egen individ med rätt till ett liv i lycka och harmoni. Det är lustigt; varför måste alltid män ta till våld och i många fall även mörda. Är det så svårt att acceptera ett NEJ!!!!!!!!!

Jag vill skriva om krigens offer. Det krig/ockupation som pågår i Irak. Om de människor som tvingas fly från sina hem, lämna sitt land för att söka trygghet och fred någonannanstans.
Men var de än vänder sig får de kalla handen.
Inget land är villigt att ta emot dem. Allra minst USA som leder ockupationen.

Det är så mycket jag vill skriva om men det blir inte av och jag blir arg på mig själv. Men nu har jag iaf. uppmärksammat en del ämnen lite kort och det gör mig nöjd.
Ett litet steg...

sommar värme sol

och helt underbart att leva.
Det är lustigt. Halva året tillbringar vi inomhus för det är antingen mörkt eller för kallt att vara ute.
Nu när vi äntligen har sol och värme klagas det på värmen.
Skärpning!!!!!!!!!
Allltid ska det klagas än på det ena än på det andra och vilka saker det klagas om sen då. Jag mår illa.

Idag har det varit helt underbart väder (det är det fortf.)och jag har suttit inne. Inte för att det är för varmt för att vara ute-utan för att jag har utslag på hela kroppen som jag inte vet vad det är och jag vill inte riskera något med att sitta i solen.

Tenta imorgon och jag har knappt läst någonting idag. Känner mig helt apatisk. Usch

När jag

dör vill jag känna att jag har levt livet så som JAG ville det och inte så som någon/några andra ville att jag skulle leva det.
Jag vill inte se tillbaka och ångra att jag inte tog just det beslutet, eller det jobbet, eller reste just till den platsen-just för att någon annan ville det och jag var för svag för att säga nej.

Jag vill se tillbaka på livet med glädje och vara nöjd, för att trots att det inte alltid varit lätt så har jag gått min egen väg och det har inneburit mer lycka än om jag skulle ta någon annans väg.

Jag tittar inte mycket på tv och de enda serierna jag följer är Desperate housewives och Six feet under. Tidigare ikväll visades det allra sista avsnittet av den sistnämnda serien och där fick man i slutet "se in i framtiden" och det fick mig att tänka på mitt liv och min framtid.

Jag önskar

att jag var rik.
Då kunde jag köpa den bästa vården till mina föräldrar. De skulle få massage och träning varje dag. På vintern skulle jag kunna skicka iväg dem en, två veckor till ett varmare ställe där de kan slappna av och känna att de lever.
Pappa skulle få den bästa protesen som finns och mamma skulle få den bästa reumatiska vården som finns.
Pengar skulle aldrig mer vara ett problem och de skulle inte behöva slita ut sig och de kunde börja leva som "normalt" folk.

Jag önskar att jag var rik så att jag kunde ge tillbaka till mina föräldrar allt de har gett mig och mer däreutöver men mest av allt vill jag vara rik för att kunna köpa den bästa vården som finns.

Jag måste bara tillägga

att väldigt få våldtäktsfall leder till åtal och fällning.
Till och med i Sverige idag 2007 då vi ska vara så himla jämställda ifrågasätts kvinnan/offret. Hon hade druckit för mycket/ hur var hon klädd/ gjorde hon något som fick den åtalade att gå igång..

Vi kanske ska ta och sluta skryta med att vi har ett sånt jämställt samhälle

Jag vägrar vara ett offer

berättar ett våldtäktsoffer i Aftonbladet. Hon skulle bara ut och slänga sopporna och föga visste hon vad mer detta skulle medföra.

Jag kan och kommer aldrig att ha empati för dessa värdelösa ynkryggar som begår våldsbrott mot kvinnor. Jag har ingen förståelse. Det handlar om makt får man ofta höra. Är dessa ynkryggar verkligen så värdelösa att de måste förstöra livet för en annan människa, bara för att känna sig mäktiga. Bara för att under en viss akt känna att de kan flytta på himmel och jord, att de är okrossbara att de är Guds gåva till just den här kvinnan under just den här akten.

Det finns ingen rim och reson och det finns ingen förlåtelse eller "glömma bort" och gå vidare. Det går aldrig att glömma en sån händelse och det kan ALDRIG förlåtas. Man kan däremot tycka synd om denna ynkrygg och hoppas på att hans liv blir lika helvetiskt som det var för offret den där dagen/natten.

Hur

jämställt är det svenska samhället egentligen? Är det verkligen så jämställt som vi gärna vill tro att det är och som vi skryter med
Är det inte fortfarande så att det är kvinnan som är hemma med barnen om de är sjuka. Att det är kvinnan som oftast står i köket, lagar maten, har hand om tvätten??
Har jag fel? Ja, jag vet mycket väl att det inte är såhär i många hushåll, att många delar på dessa uppgifter men vi vet att det i de flesta fall inte är så jämställt vi vill tro.

Dessa är "bara bagateller" jag tar upp, kanske många tycker. Men om vi inte börjar med hemmet var ska vi då börja. Ute på arbetsmarknaden vet vi att det i de flesta yrken råder en ojämställd(kan man säga så) lönesättning. Mannen tjänar mer än kvinnan, trots samma uppgifter och lika lång erfarenhet.
Lönheförhandlingar pågår inom många olika sektorer. Jag vet att hos SKTF fick medlemmarna 10.5% på tre år. och gissa vilka som gynnades mest-jo männen. Jag begriper ingenting.

Vi kanske ska sluta upp med att skryta att vi är så jäkla jämställda när vi i själva verket knappt kommit någonvart.

Jag såg

ett himla bra avsnitt av Oprah häromdagen. Det var äldre kvinnor som berättade om att åldras och vad de önskar att de visste när de var yngre som de vet nu.
En av grejerna var att de önskade att de hade lyssnat mindre på vad andra sade och istället valde att gå sin egen väg. Att man möter som mkt människor genom sin livsresa, alla är inte bra för en men de som är bra och som ger en något ska man behålla.. Ja, ngt sådant var det.

Sen sa en av kvinnorna ngt som jag tar till mig nu strax vid midnatt. Njut av livets goda. Vill du ta en extra kaka så gör det. Livet är för kort för att tänka på kalorier hit och dit. När du dör ska du tänka, "åh vilket fantasktiskt liv jag har haft och inte åh, nej jag borde ha tagit den där sista kakan ändå.

Nu ska jag visserligen inte äta en kaka men väl en kebab och sedan sova strax efter. Man ska inte göra så men det struntar jag i. Det är gott och jag tänker njuta av livets goda..

varje gång

jag sätter mig vid datorn vill jag skriva ett inlägg om de borglömda invandrarkvinnorna. Om sveket mot dem. Det talas ständigt om integration men i den processen ingår alla parter-även kvinnorna.
Dessa blir välidgt ofta bortglömda. Om det är kvinnor från mellanöstern som ska integreras blir denna process så mycket svårare.
Utan att bli för ingående i detta; måste jag tillägga att mammorna ibland är viktigare än papporna och att få med dem i denna process är något alla tjänar på inte minst mammorna.

when I grow up

I want to be a capitalist. Because that is the only way one can survive theese days.
Being a capitalist means that I don't have to worry about going to the dentist, buying a house, buying a car, travel, I can do all this without worrying about money. I will have plenty of it. I will be a selfish a***** and curse everyone who are not as much into money as I am. i will call them lazy sorry a****** and never understand why everybody don't love money as much as I do. The wolrd will be mine and I get everything I want.

No, you heard me, I don't want to be a millionaire. I want to be a capitalist. In this world of ours one can not survive without money. And for those who don't have any=pretty much the entire continent of Africa, South-America, Asia, the Hispanic countries, life is about surviving.

Money is the root to alot of evil. I'm not saying it's all bad but what if we were to think less money and more caring.

Yuck, I sound so naiv. This will never happen

buy Fair trade

the farmers in many countries around the world don't get enough payed for all the hard work they do.
By buying goods who are labeled as Fair Trade you can support theese farmers and contribute to better life for them.

Fair Trade goods are a bit more expensive than "regular" goods but it is for a good cause.

köp Rättvisemärkt

såg ett program om kaffeodlare i Etiopien. De jobbar 8h/dag för mindre än 50cent om dagen.
50cent!! För detta ska dessa män försörja sina familjer, kanske laga huset, skicka barnen till skolan, köpa kläder, betala sjukvård..
Men oj vad jag var rolig nu.
Kaffeodlaren har inte råd med all denna lyx.
Han får bo i samma nedslitna hus, barnen får svälta, kläder kan han glömma, läkarvård är inte tänkbart och att skicka alla barnen till skolan är inte heller att tänka på.
För mindre än 50cent/dag kommer han inte långt.

Programmet handlade om att köpa Rättvisemärkt och på så sätt bidrar man till att bönderna får en drägligare arbetssituation, deras löner höjs saaaaaaaaaaaaaaaaaaaaakta men säkert och de kan börja leva ett drägligt liv.

Rättvisemärkta varor är lite dyrare än vanliga men man bidrar till en bättre levnadsstandard för den här bonden som sliter ut sig.

what's the deal

with all theese celebrities wanting to adopt. What's the deal with "Brangelina" adopting one child after another. Are they making this world a better place by adopting. We all know the story of Josephine Baker and her adopted children.
A child needs more than a wealthy parent.

snedvriden bild

Mary har gett upp, står att läsa på Aftonbladet idag. Mary=kronprinsessa av Danmark. Gett upp= tre barnflickor har anställts för att hon och maken ska kunna få sin sömn. I all ära.

Men vaddå Mary har gett upp. Om Mary har gett upp, så kan väl hennes make ställa upp. Vad är det för värdelös typ. Man ska väl turas om att ta hand om barnet när det vaknar. Är det meningen att det alltid ska vara mamman som ska göra allt. Tydligen.
Hon blir genast stämplad som en dålig mamma för att de sena nätterna tar på hennes krafter.
Men mannen vad blir han stämplad som?? Det är som om det är en självklarhet att all ansvar ligger hos mamman.
En man kan inte amma är ett dåligt argument för mannen att inte behöva gå upp om nätterna. En bebis är inte alltid hungrig. Den kan vakna av flera orsaker.

Det står inte kronprinsen ger upp, utan Mary ger upp.
Vi lever i 2007 där det snackas jämställdhet hit och dit. Men vad f*n sluta klaga på kvinnan och gör lite nytta karlslokar

att

kritisera, eller se på saker och ting utifrån en kritisk synpunkt är inte samma sak som att vara bitter.
Jag menar verkligen det jag skrev-när blev det egentligen ok att trycka ner barn och deras drömmar och när blev Bert Karlsson den personen som får göra det utan att någon ingriper.
Men allt är inte Berts fel hur ogärna jag än vill medge det.
Barnen pushas på av sina föräldrar-att bli det bästa och att få visa upp sitt barn på tv och se det lyckas är varje förälders egoistiska dröm. Men det går inte alltid som föräldrarna vill och man har då ngn som Bert som trycker tillbaka.
Jag kan fortsätta i all evighet men det tänker jag inte göra. Jag hoppas bara att jag en dag inte blir en sån förälder att jag försöker förverkliga mina drömmar genom mina barn.

en kort notis

från Östgöta Correspondeten den 4/4-07

"En turkisk åklagare yrkar på fängelse i upp till 15 år för 53 kurdiska borgmästare.
Brottet?
De skrev ett brev till Danmarks statsminister och bad honom avvisa den turkiska regeringens krav att den kurdspråkiga tv-stationen Roj TV i Danmark skulle stängas.
Turkiska regeringen anklagar Roj TV för att föra fram den förbjudna PKK-gerillans budskap".

Turkiet har stått i kö sedan 1987 för att få bli medlemmar i EU. Det var inte förrän förra året som man smått började förhandla med dem.
De gör framgångar att döma av den här artikeln (lite sarkasm mitt i allt).

Sverige är

ett fantaskit land.

På fredgskvällarna har vi Bert Karlssson som underhåller oss-indirekt. Han njuter verkligen av att trycka ner barn. Här kommer barnen in på scen inför live-publik och inför dem som sitter framför soffan. De har övat på det de ska visa upp under en viss tid. Avslutar sitt nummer- Får skit av Bert.

Detta njuter folk av att se. Utan att lyfta ett finger. Inga protester som hörs. Förutom den som blaskorna Aftonbladet och Expressen skriver om i sin lördagsupplaga.

När blev det egentligen ok att tycka att det är ok att trycka ner barn utan att protestera. När blev vi så passiva? Denna groteska främlingsfientliga överviktiga gris får trycka ner barnen-förstöra deras drömmar och förhoppningar utan att vi lyfter ett finger.

Svenskar är så passiva och jag skäms över att bo i detta land. Mest på fredagskvällar.
Men snälla någon gör något. Av alla fantastiska personer som finns i detta land hur kan man kalla in någon som Bert att döma.
Jag blir så frustrerad

att befinna

sig på vänsterkanten vad gäller politiska åsikter, betyder detta att jag måste ogilla staten Israel och önska dess utplåning-som många terrororganisationer uttrycker det.

Nej, jag vägrar.
Jag vägrar att hata och jag vägrar att önska någon stats eller befolknings utplåning. Jag vägrar att sänka mig till den nivån. Jag är så mycket mer än det.
Vad vinner de på en utplåning egentligen. Hatet kommer fortfarande leva vidare och då ska man finna ngn annan grupp eller stat att rikta sitt hat mot.

Pennan är det starkaste vapnet som finns. Den övervinner alla bomber och stridsanfall.
Det som händer palestinierna är avskyvärt. Den mur som håller på att byggas är än mer avskyvärd.

Kommer konflikten någonsin att lösas? Finns det överhuvudtaget någon lösning? Säg inte utplåning av staten Israel. För det är inte det rätta svaret och den rätta lösningen.

my father

has an artificial leg. He stepped on a landmine when he was in his 20's. He is now 54.
Over the years the technics have improved and he has had many legs all which are designed to help people like my father to live an normal life as possible.
I think it's a year now. My dad got a leg which he is/was very comfortable with and he could walk a couple of metres without hurting.

But a couple of weeks ago, his leg broke. He fell on the side walk and thankfully he did not get hurt.
But know he has his "reserve" leg. This one is no good at all. He is in constant pain and it hurts me to see the pain he is in.
He has to get a new leg, a new one that was as good as the old one.
But an aritifical leg is expensive.
My dad won't let me pay for it and the hospital doesn't want to pay for it either.

A dilemma and daddy dearest keeps hurting

many men

from the middle-east think they are immortal.
They work 12-18 hours a day, they wear themselves out, They only get 4-5 hours of sleep every night. They walk around hurting everywhere, They can never relax because they don't know how to.

It makes me so angry and I jsu want to scream ;YOU DON'T NEED TO WARE YOURSELVES OUT! YOU DON'T NEED TO WORK 18 HOURS A DAY. YOU DON'T NEED TO MAKE MARTURES OF YOURSELVES. WE LIVE IN SWEDEN AND HERE NO ONE NEEDS TO GO HUNGRY.

YOU ARE NO GOOD TO US IF YOU DIE TO SOON
DADDY I DON'T WANT TO LOOSE YOU YET
DADDY I WANT YOU HERE
DADDY LET ME CARE THE PAIN YOU FEEL IN YOUR HEART. LET ME FEEL YOUR PAIN
LET ME BE THE CHILD AND NOT TO WORRY ABOUT YOU AND MOM EVERY SINGLE DAY, EVERY HOUR, EVERY MINUTE, EVERY SECOND

LET ME DIE AND TAKE YOUR PAIN WITH ME. I DON'T WANT YOU TO BE IN MORE PAIN!!!!!!

I was

thinking about life and how rarely the things you want and wish for most in life, comes to you.
It hurts

den "fantastiska" alliansen

vill sälja ut akutsjukhusen. Det ska bli privatägd a la amerikanskt vis.
Betyder alltså att vill man ha vård så ska man ha pengar eller en jäkligt bra sjukförsäkring-detta om jag har förstått det rätt.

Utmärkt förslag. På dem mindre bemedlade bara.
Jag fattar inte hur de tänker.
Jag blir så FÖRBANNAD men vad hjälps min ilska. De tänker ändå genomföra sina idiotiska reformer

there is so much

unfairness in this world.
I don't know where to start. There are so many wonders in my mind and so many questions and topics I want to discuss but I have no one to do it with.
The result is that I walk around all days caring this with me.
Take today for instance.

Where I worked, I saw kids who might never go to college, who will not have the same opportunities as other kids. Who have so much potential and so much to give but there is no one to encourage them and help them to fulfill their dreams, theese are mostly children who are not "native" swedes or however it is to be expressed.
This is the world we live in. In Sweden today the year of 2007.

It hurts and it makes me sad.

winner of the french

presidential election: Nicolas Sarkozy

Another man again.
When will the world ever be ready for a female president?

It's not a question of "if" the world is ready but more of "when".

"Be bold and courageous.
When you look back on
your life,
you'll regret the things
you didn't do
more than the ones you
did"-unknown

If you wanna live your life
Live it all the way
and don't you waste it

När regeringen

Reinfeldt och hans kumpaner vann valet var det för att folk var trötta på Göran Persson men inte den regering och den politik som fördes.
Den nya regeringen fick röster från folk som inte ens tillhör höger falangen just pga Persson.
När de nu ser vilken politik som förs, ångrar de sitt val djupt. Kanske inte hos alla men jag vågar säga att hos de flesta.

Den nya regeringen och dess politik har hittills bara lett till försämringar och fler lär det bli.
Vi önskar att de kommande fyra åren ska gå med raketfart och att vi får tillbaka den politik som värnar om nänniskan.

Staten och kapitalet går hand i hand..

Alliansen och kapitalet går hand i hand

varje gång

jag sätter mig vid datorn vill jag skriva ett inlägg om vår "nya fantastiska regering". Jag vill skriva ett inlägg om deras propositioner, alla dess "fantastiska" förslag och ändringar de vill genomföra eller har genomfört.

Men jag kan inte förmå mig att göra det. Min ilska och ja nästan avsky för den politik de genomför genomtränger alla mina känslor. Jag blir så fruktansvärt arg och kan inte begripa hur de kan genomföra de förändringar de gör och ändå kalla sig för "mitt parti" som bryr sig om mig. jag betackar mig deras omtanke. Den klarar jag mig så bra utan.

Det finns ingen som helst logik i det. Och respekten för den enskilde vanlige individen. Ja, var finns den? För de som har det gott ställt och kan sitta på sina feta a*"@&% och äter sin gåslever, där saknas den inte.

Medmänsklighet. Ja, vad är det, undrar de säkert.

Det är som det är och alltid har varit med den politik som högern driver,
Den gynnar dem som redan har och gär livet ännu svårare för dem som redan har det knapert.

brief info

on the death sentence for year 2005

*During the year of 2005, atleast 2148 people were sentenced to death (that the Amnesty International can confirm). Only Heaven knows how many more people have been sentenced to death and then executed)

*Atleast 5186 people were sentenced to death in 53 countries

*94% of all known executions was carried out by four countries; China, Iran, SaudiArabia and the USA

*The death sentence exists in 69 countries, although not all of them practices it annually

(info from Amnesty International)

To live

is a human right. And yet there are so many people around the world who are not allowed to live.
Someone, with a higher ranking-who thinks he is God can decide by one blinking wheter this certain person is allowed to keep on living or if his life has to end.
Am I making any sense?? I hope so.
Join Amnesty

för oss i Sverige.

Ett medlemskap i Amnesty kostar 20kr/mån eller 240kr/år.
20krkr. Så mycket eller lite hur man vill tolka det, kostar det att rädda ett liv och rädda någon från att bli torterad.
Vem har inte råd med 20kr i månaden.

Amnesty International

only has 1.8million members, worldwide. About 60.000 of them live in Sweden and from today I am one the 60.000.

But we need more help both financially and more engagment from our members.
We need to fight for all the people who are faulsly accused and put in prison. For those who are being tortured for doing what we do everyday but without being put in prison. Democracy is the best form of governing that we have now. Maybe something better will come up in the future but right now, democracy is what matters.

My father has been put in prison and tortured. Several thousands are put in prison everyday and tortured.
Let us help them. Let us not stand in a corner and watch.

A membership in Amnesty International does not cost much.

Our membership and engagment can make a difference.

I don't know

if I am breaking some sort of law by doing this. I hope not
If you want to listen to the song, a powerful and beautiful song by a beautiful person click to this adress. I get the chills and tears in my eyes everytime I listen to it
http://www.lyrics.com/Lyrics.aspx?Id=16130

this because

it is such a beautiful song and it cherishes the memories, love and life.
We all have someone we love deeply, that is no longer with us.
This is too all the causilties around the world everyday who looses their life too soon in "the wrong way". To my brother and sister's whom I never got a chance to know, my aunts, uncles and grandparents- All whom is no longer with us but is watching over us from up above.

my favourite song of all time

Josh Groban- To Where You Are

Who can say for certain
Maybe you're still here
I feel you all around me
Your memories so clear

Deep in the stillness
I can hear you speak
You're still an inspiration
Can it be(?)
That you are mine Forever love
And you are watching over me from up above

Fly me up to where you are
Beyond the distant star
I wish upon tonight
To see you smile
If only for awhile to know you're there
A breath away's not far
To where you are

Are you gently sleeping
Here inside my dream
And isn't faith believing
All power can't be seen

As my heart holds you
Just one beat away
I cherish all you gave me everyday
'Cause you are mine
Forever love
Watching me from up above

And I believe
That angels breathe
And that love will live on and never leave

Fly me up
To where you are
Beyond the distant star
I wish upon tonight
To see you smile
If only for awhile
To know you're there
A breath away's not far
To where you are

I know you're there
A breath away's not far
To where you are

many people

live with their eyes closed.
How do they do that?
How can they go on living knowing that there are people out there who needs help, who cries out for help, who dies trying to get help..

the "where"

we know the answer to-Iraq.
The "when" is harder to give an answer to and the "how" seems to be even more difficult.
So far 655 000 civilians has died in the war.

655 000!!!!!!!!!!!!!!!!
655 000!!!!!!!!!!!!

I'm sorry but I have to write several times. 655 000 since the invasion in 2003.
655 000 That is almost the entire population of Stockholm
Imagine an entire capital all wiped out

655 000!!!
655 000!!!

Is it just as hard for you to understand??

war in Iraq

peace in Iraq.
Where?
When?
How?

children

I read in the newspaper that a 9-year old boy committed suicied. That is what the police suspect.
Regardless, heaven is not a place for a child. What makes a child want to end it's life? We know that children who we see as trouble-makers are not really like that. It is their way of crying out for help. How can we help theese children and do we always hear their cry for help. This 9-year old shows that we are not always listening.
The children are our future and it is our responsibilty to take care of them. Teach them the valuable lessons of life-to be tolerant, accepting individuals who take responsible for their actions. To love them unconditionaly and always be there when they need us..

flag

for those of you who don't know what the kurdish flag looks like, here is a pic for you.

Kurdistan is not an independent country. It is divided between four terriotories, Iran, Iraq, Syria and Turkey. It's as big as France and about 30 million people share this land. This makes the kurds the world's larget minority without a country of their own.

We share history, culture. The kurdish language is divided in two dialects; sorani-which is spoken by kurds from Iran and Iraq and then there is Kermanji which is mostly spoken by the kurds who live in Turkey.

If I were to share this information in Turkey or show you th flag I would immediately be imprisoned for God know how many years or in worst cases executed.

But we are not in Turkey and I have the right to express myself and I choose to do it. Democracy is my best friend..

anfal

a genocide on the kurds
performed between 1986-1989 by the former dicator of Iraq, Saddam Hussein and "chemical Ali"
An estimated number of 182000 kurds have "disappeared" we can only imagine what has happen to theese people.
Saddams goal was to wipe out all traces of kurdish living. For him kurds and Kurdistan did not exist and he tried to do everything that was in his power to destroy the kurds.
He has never managed. The kurds have always risen and fought back.
A line in the kurdish anthem goes "don't say that the kurds are dead. The kurds are alive" Meaning no one and nothing can put us down and stop our struggle for an free and independent Kurdistan.
Besides the kurds and the ones who are interested in kurdish history, no one knows about the Anfal-victims and they are therefore not being remembered. I blame this on the media and the cruel fact that maybe 3000 lives are more worth than 182 ooo, this because they were born in a different part of the world..

ignorance

I have a big problem. Stupid, ignorant and intolerant people get on my nerves.
People who think they are so much better than other, people who think they are more worth than other because the colour of their skin is lighter. People who think that they can treat other people like crap and get away with it.
People who are so ignorant and stubburn, they think they are always right. People who have never in their life opened an book or listened to someone else and maybe understand that not everyone think alike.
People who live in a box-unaware on what is going on around them. People who spend their lives complaining and nagging instead of trying to make a change.
Yes, there are lots of people on things that annoyes me but the thing that annoyes me most and that I can never ever accept is/are people who discriminate me because of my background, my name or my sex. Blue/black/yellow/white or green I could not care any less. People are worth the same and if I ever one day start judging people by the colour of their skin I sincerely hope I will get punched and very hard.

documentary

I saw a documenatry on tv earlier this evening. It was about Ceauşescu,, the former dicator of Romania. I don't know if any of you remember him or what happen to him but I do.
I was nine years old, being a strange child as I was, instead of playing with my sisters or brother I almost always watched the six o'clock news. This evening was no different from any other. I sat next to my dad and waited for the news to begin. Then they showed it; the picture of Ceauşescu, lying on the ground. He had been shot and his wife likewise but I don't remember it they showed her. They showed him anyways and it was something about the end of an era in Romania and a new political beginning. This was in 1989. The fall of the Berlin wall was still on everyones lips. East-and West Germany was now ONE. One by one the communist states around Europe lost it's power and everybody was optimistic about the future.
But that was not what I was going to say. Seeing this man lie on the ground scared the crap out of me, plz excuse my language. I was nine years old and was not at all prepared to see something that horrible on tv. I could not watch the news for a long time after that. And seing that documentary earlier this evening put me back 17years back in time for a second. I could still feel and remember what I felt then.

posts

well as some of you may have noticed I have deleted almost all of my posts. I want to start from scratch. Some days I am so full of topics and have lots of ideas to discuss but when I sit by to computer they all vanish somehow. I want this blog to be a mix of political and personal issues.
Another thing is that I am not at all good with computers. I want to personalize this blogg so that it really shows me and who I am. I have tons of people I want to add to my blogg but I don't know how to do it. I skipped an exam because I had totally forgotten how to perform this one question which was computer related.
And then, I was thinking should I continue to write in english or should I switch to swedish. Some things and words:-) are easier to write and find in swedish. I am well aware of that I have lots of spelling mistakes writing in english and my grammar is not always correct but that is not why I blogg. People understand what I am trying so say despites all my faults, I hope. I will continue to write in english but maybe ocassionaly(not correct spelling, I know, so sue me:-) I will write in swedish.